Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 4. Befolkningen och dess utbredning. - Lapparnas stenålder. - Vidskepliga föreställningar om stensaker i senare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGEN OCH DESS UTBREDNING.
åldern låg ovan vattnet, varit bebodd, om än befolkningen var
gles, visas av otaliga fynd på boplatser, i gravar och på andra
ställen.
Boplatser från den tiden äro upptäckta på många ställen i
Skåne och andra delar av Götaland men även i Svealand.
Av gravarna hava lyckligtvis många, såsom vi av det
föregående sett, ett sådant yttre, att de redan därigenom kunna
med lätthet igenkännas såsom förskrivande sig från denna
period.
Men även de otaliga icke på boplatser eller i gravar funna
föremål, som tillvaratagits från stenåldern, äro av stor vikt för
den föreliggande frågan, i synnerhet för de trakter, där de
förekomma i större antal.
En noggrann undersökning av alla hithörande förhållanden
har ådagalagt, att icke endast hela Götaland med öarna Öland
och Gottland utan ock stora sträckor av Svealand och
Norrland haft en mer eller mindre tät befolkning redan före
stenålderns slut. I Norrland gå stenålderns minnen ända upp till
Västerbotten, till trakten av Skellefte, där man anträffat några
stora fynd av sådana stensaker, som i sydligare landskap äro
vanliga. Spridda föremål av samma slag hava till och med
hittats i Lappland.
Att den svenska befolkningen så tidigt som under stenåldern
börjat att taga Norrland i besittning, kan icke väcka förvåning,
då vi av en mängd i Finland gjorda fynd lära, att en svensk
bosättning i detta land begynt redan under den avlägsna tid,
som nu är i fråga. Vägen har tydligen gått ej blott över de
Åländska öarna till Åbotrakten utan även över Bottniska viken,
särskilt över dennas smalaste del, Kvarken, till Vasatrakten.
Såsom man kunnat vänta, blevo de delar av Sverige, som
lågo vid havet, de stora sjöarna och de viktigaste vattendragen,
först bebodda. I det inre av landet har man tydligen i främsta
rummet sökt upp de fruktbaraste trakterna.
De flesta minnena från stenåldern, både de fasta och de lösa,
träffas för övrigt i landets södra och västra delar. Utan
jämförelse rikast på fornsaker från denna tid är Skåne, i vilket
landskap, som endast innefattar en åttondedel av Götaland, man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
