Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från början av det andra årtusendet till det sjunde århundradet före Kristi födelse (Bronsåldern) - 4. Samfärdsel. - Förbindelse med andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRONSÅLDERN.
år. Och vi få härvid ej föreställa oss, att samfärdsförhållandena
här i Europa voro till den grad olika tusen år före Kristi
födelse mot vad de voro vid vår tideräknings början, eller tusen år
därefter, att den färd, för vilken under vikingatiden en månad
var nog, skulle under vår bronsålder hava krävt många månader
eller ett helt år.
En av de åsyftade berättelserna rör just Sverige under
vikingatiden. Mäster Adam av Bremen omtalar nämligen, att
om man far landvägen från Skåne över Skara, Tälje och Birka,
så kommer man efter en månad till Sigtuna. Men den färden,
vilken på långa sträckor gick genom vilda skogar, var fullt
hälften så lång som avståndet från Verona vid Adiges nedre
lopp till Hamburg.
En annan sådan berättelse är den man har om tennhandeln
mellan England och Medelhavet genom Frankrike, innan
romarna hunnit anlägga sina präktiga vägar genom detta land.
Diodoros, som levde på Czæsars tid, har nämligen att förtälja,
huru tennet i skinnbåtar fördes över Kanalen och sedan
klövjades på hästar utefter floddalarna ned till Medelhavets kust. En
sådan färd från Seines mynning längs denna flod, Loire och
Rhöône till Massilia, eller någon annan plats nära Rhônes utlopp,
krävde 30 dagar, således en månad. Men avståndet från Håvre
till Marseille är ej mycket kortare än avståndet från Verona till
Hamburg, allt fågelvägen räknat; skillnaden är endast ungefär
en fjärdedel. Ifall man kunnat färdas lika fort på den senare
vägen som på den förra — och förhållandena voro väl ej
väsentligen olika, så snart man kommit över Alperna —, så skulle det,
även om vi taga färden över Alperna och de oundvikliga
krokvägarna med i beräkningen, knappt hava fordrats mer än två
månader för att hinna från Adriatiska havet till Nordsjöns kust.
Taga vi då sex gånger så lång tid, eller ett helt år, så bör det
vara tillräckligt. Och anser man ej ens detta förslå, utan tror,
att två eller tre år behövts, blir det likväl en så kort tid, att
den i jämförelse med de årtusenden, som skilja oss från
bronsåldern, kan kallas försvinnande kort.
Med det nu anförda har jag naturligtvis endast velat visa,
att varor ej behövde lång tid för att komma hit från Italien,
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
