Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - I. Från sjunde århundradet före Kristi födelse till vår tideräknings början (den förromerska Järnåldern)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRROMERSKA JÄRNÅLDERN.
folken. Detta är ock fallet. Såväl under början som kanske
ännu mera under den senare delen av den flera hundra år
omfattande förromerska järnåldern träffa vi i Norden mångfaldiga
arbeten, som antingen äro införda hit från de keltiska länderna
eller här efterbildade efter typer, som för dessa länder äro
karakteristiska. De flesta av de från denna, liksom övriga perioder
här i Norden funna föremålen visa sig nämligen, om de än mer
eller mindre likna dem i mellersta Europa, vara förfärdigade
här, emedan de äro av former, som ej träffas alldeles lika
annorstädes. ;
Då vi nu befinna oss i perioden omedelbart före vår
tideräknings början, är det naturligtvis lättare än i fråga om de
äldre perioderna att bestämma, från vilka århundraden de olika
arbetena förskriva sig. På denna tid faller nämligen även i
fråga om Europa norr om Alperna historiens ljus vida klarare
än på föregående perioder. Många av de i Norden funna
vapnen från slutet av den förromerska järnåldern äro av samma
typer som de, vilka uppgrävts på det ställe, där den från Cæsars
krig med gallerna berömda staden Alesia, det nuvarande
Alise-Sainte-Reine i departementet Côte-d’Or, legat. Denna stad blev,
efter långvarig kamp, intagen av Cæsar år 52 före Kr. f., och
nämnda typer äro således samtida med mitten av det sista
århundradet före Kristus.
Under nu ifrågavarande period hava de dåvarande
kulturfolkens författare, såvitt till våra dagar bevarade skrifter giva
vid handen, för första gången något att förtälja om den
skandinaviska Norden. De äldsta uppgifterna om våra bygder träffa
vi i berättelsen om den resa, som Pyteas från Massilia, det
nuvarande Marseille, omkring 300 år före Kristi födelse företog
till norra Europa. Han besökte härunder Britannien och hörde
där omtalas ett stort land Tule, som låg sex dagsresor
därifrån mot norr och gränsande till det isiga havet. Invånarna
i Tule idkade åkerbruk; säden sammanfördes i stora hus (lador),
där axen uttröskades, ty detta kunde icke här, såsom i södra
Europa, göras under öppen himmel, emedan man i Tule sällan
1 Man har antagit, att namnet Tule uppkommit av ett i det fornirländska
språket förekommande ord thual, som betyder norr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
