Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - I. Från sjunde århundradet före Kristi födelse till vår tideräknings början (den förromerska Järnåldern)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBINDELSE MED KELTISKA LÄNDER.
att dessa måste brännas med honom på bålet, så att deras
»själar» — såsom vi ovan (sid. 142) uttryckt oss — kunde
frigjorda från sitt omhölje följa hans själ till de dödas värld.
Herodotos omtalar nämligen, huru en grekisk härskare velat
av sin avlidna hustru få veta, var en skatt var gömd. Han
hade därför skickat bud till ett »dödsorakel», där man trodde
sig kunna få svar av de dödas andar. Men hans hustru skulle
då hava svarat, att hon icke ville ge sin man den önskade
upplysningen, emedan han lät henne vara naken och frysa; ty de
kläder, som han givit henne med i graven, hade hon intet gagn
av, då de ej blivit brända. Härskaren lät då bränna en stor
mängd kläder för hennes räkning, och sedan erhöll han enligt
sägnen det svar han bett om.
Ehuru gravar med obrända lik icke äro kända här från
någon av bronsålderns tre sista perioder, har man märkvärdigt
nog funnit några sådana gravar, vilka höra till järnålderns allra
första tid och därpå följande århundraden.
* *
Såsom redan är nämnt, har ett inflytande från de väster och
söder om Skandinavien belägna länderna tidigt börjat göra sig
gällande här, under hela bronsåldern visat sig vara ganska starkt
och även under nu ifrågavarande tid kunnat spåras.
Icke blott de Brittiska öarna och Frankrike utan även södra
delen av det nuvarande Tyskland samt Schweiz och flera
österrikiska länder voro vid denna tid bebodda av keltiska
stammar, kända i olika delar av detta stora område under olika
namn: britter, galler, helvetier och andra. De bodde i
trakter, som närmast gränsade till eller lågo nära dem, i vilka den
klassiska kulturen utbredde sig. De rönte därför en stark
inverkan av denna kultur, och genom dem fördes denna inverkan
vidare mot Norden, till våra bygder. Under sådana
förhållanden var det naturligt, att man i Sverige, liksom i andra till det
nordiska området hörande länder, under denna tid skulle kunna
spåra kulturförhållanden, som mycket likna dem hos de keltiska
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
