Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - II. Från vår tideräknings början till omkring år 400 (den romerska Järnåldern) - 2. Levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVNADSSÄTT.
arbetena från mitten av det första årtusendet och de likaledes
utmärkt vackra silverfiligranarbetena från vikingatiden visa.
Denna konstslöjd, som således leder sina anor här i Norden från
början av vår tideräkning, fortlevde under medeltiden och är
ännu icke utdöd på den Skandinaviska halvön.
Fig. 175 giver oss ett begrepp icke blott om dräkt och
smycken utan även om de vapen, som begagnades av våra
förfäder under den tid, med vilken vi nu sysselsätta oss. Dessa
vapen voro huvudsakligen av samma slag som under föregående
tid, ehuru av något olika former.
Svärden äro nu, liksom under järnålderns äldsta del, mera
huggvapen än stickvapen; de voro vanligen försedda med en,
ehuru kort parerstång. Klingorna, alltid av järn eller stål, äro
än tveeggade, än eneggade. De äro ej sällan damaskerade och
ofta arbetade på ett sätt, som vittnar om en hög grad av
skicklighet; på några av dem ses fabriksstämplar, innehållande med
romerska bokstäver skrivna namn. Fästet var nästan alltid till
större delen av trä, ben eller horn, stundom belagt med brons
eller silver; någon gång är det helt och hållet av brons.
Slidorna, av tunna träskivor med bronsbeslag, äro stundom
fullkomligt bibehållna. Nötningen på doppskorna, vilka ofta
voro av metall eller elfenben, antyder, att svärdet av mången
burits vid högra sidan, vilket även de romerska krigarna
brukade.
Man har till och med funnit de lädergehäng, i vilka svärden
burits; på ett av dem, upptaget ur Vimose på Fyen, har jämte
andra figurer en delfin varit broderad, såsom man ser av de
ännu tydliga hålen efter styngen. Även detta tyder på romerskt
inflytande.
Både i Torsbjergs mosse och i Vimose har man hittat
träsvärd; på förstnämnda ställe upptogos även en spjutspets och
en pilspets av trä. De hava troligen begagnats vid krigarnas
övningar. Sådana träsvärd omtalas av romerska författare
såsom använda av soldaterna på nämnda sätt.
Ännu allmännare vapen än svärdet var spjutet eller lansen.
I mossarna träffar man icke blott de väl smidda, ofta med
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
