Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - II. Från vår tideräknings början till omkring år 400 (den romerska Järnåldern) - 3. Handel. - Samfärdsel. - Fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ROMERSKA JÄRNÅLDERN.
man återställa den i dess forna skick, då den visade sig hava
den vackra form, som vår teckning återgiver.
Båten är nära 24 m. lång mellan stävarnas yttersta spetsar.
Midskepps är den 3,30 m. bred och tämligen flatbottnad, men
den blir hög och tillspetsad mot båda ändarna. Den är byggd
av elva väldiga ekplankor, nämligen fem på vardera sidan samt
en bottenplanka med kölen. Bottenplankan är i hela sin längd,
14,/25 m., gjord av ett enda träd. Båten är klinkbyggd;
plankorna hållas tillsammans av stora järnnaglar med runda huvud
utvändigt och nitskivor invändigt. Springorna mellan plankorna
äro tätade med ylletyg och en beckig, klibbig massa.
Bordbeklädnaden har varit på ett egendomligt sätt förenad med
spanten; den var med basttåg bunden fast vid dem. I spanten äro
nämligen hål borrade, vilka svara mot ett slags på
bordplankorna sittande genomborrade klossar, som. icke äro gjorda av
lösa stycken och fastspikade på plankorna utan huggna ut ur
dessa. Härigenom hava de förlorat mer än hälften av sin
tjocklek; ett sådant slöseri med ekvirke antyder rik tillgång därpå.
Detta egendomliga sätt att förena spant och bord var emellertid
icke ovanligt under hednatiden. Båtarna erhöllo härigenom en
stor smidighet, som torde hava kommit väl till pass i
bränningar och svår sjö.
I båda stävarna, som äro fästa vid bottenplankan med
tränaglar, finnas två större hål, genom vilka man, att döma av det
sätt, varpå de äro slitna, troligen dragit tåg, då båten skulle
halas upp på land. Under hednatiden drogos nämligen även de
större fartygen upp på land vid vinterns början, och då man
annars längre tid stannade på ett ställe. I bottnen på den båt
vi nu beskrivit finnes också ett hål, vilket troligen tjänat att
giva avlopp åt det i båten samlade vattnet, när den kommit
upp ur sjön.
Årtullarna hava icke varit fastspikade på relingen utan bundna
med basttåg, varigenom de lätt skulle kunna vändas om, ifall
man på en flod eller något annat smalt vatten behövde ro åt
motsatt håll mot förut. Båten är även så lika byggd åt bägge
stävarna, att man knappt kan avgöra vad som är för och akter.
Dess form påminner således på ett anmärkningsvärt sätt om den
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
