Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - II. Från vår tideräknings början till omkring år 400 (den romerska Järnåldern) - 3. Handel. - Samfärdsel. - Fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDEL. — SAMFÄRDSEL. — FARTYG.
beskrivning på svionernas skepp, som Tacitus givit endast
några mansåldrar före den tid, då Nydamsbåten byggdes.
»Svionernas skepp», säger han, »voro däruti olika romarnas, att båda
stammarna voro lika, så att man kunde landa med vilken som
helst; och de förde icke segel.» Om årorna berättar han, huru
de ej voro fästade vid sidorna på vanligt sätt utan så anordnade,
att man kunde skifta om och ro åt vilketdera hållet man
behövde. Även häruti överensstämmer hans berättelse sålunda på
ett mycket märkligt sätt med Nydamsbåten, liksom däri, att
denna endast varit avsedd för rodd. Spår av någon mast fanns
icke. Årorna äro till formen alldeles lika de nu brukliga och
nära 3,60 m. långa.
Vid båtens sida, 3 m. från ena stäven, hittades rodret, som
är smalare och mera likt en åra än de nu brukliga. Det har
ungefär vid mitten ett hål, varigenom det tåg tydligen gått, som
hållit rodret fast vid båtens sida. De äldsta styrena — ända
till långt in i medeltiden — voro nämligen icke fästa såsom nu,
i båtens mittlinje, utan på ena sidan, vanligen den högra, som
därför ännu i dag kallas styrbord; de hade också samma form
som årorna, eller, kanske rättare, man använde ursprungligen
en åra till styre. Ett minne av detta ursprung för rodret hava
vi bland annat däri, att ordet roder, som i svenskan och
danbibehållit den ursprungliga betydelsen åra.
I Nydams mosse fann man även, några månader senare än
fyndet av den nu beskrivna båten, helt nära och långsides med
denna ett annat dylikt fartyg, som var av furu. Det kort
därefter utbrytande kriget gjorde det emellertid omöjligt att åt
detta fartyg ägna nödig vård, varför det lär hava blivit förstört.
Denna förlust är så mycket mer att beklaga, som furubåten
synes hava genom en viktig egendomlighet skilt sig från ekbåten,
vilken den till form, storlek och byggnadssätt för övrigt liknat.
Den 15;70 m. långa bottenplankan slutade nämligen vid vardera
ändan i en starkt framskjutande spets, som legat under
vattenlinjen och troligen varit järnbeslagen. Den har således bildat
ett slags »bagge», varmed man kunde borra de fientliga
skeppen i sank. Denna omständighet är av särskild vikt för oss,
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
