Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 1. Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK HISTORIA.
dennes ynnest; därjämte sökte han tillfälle att tala för en
förlikning med Olof Haraldsson, vilken den svenske konungen så
hatade, att hans namn ej fick nämnas i hans närvaro. Hjalte
inledde även med Olof Skötkonungs dotter Ingegärd
underhandling om gifte mellan henne och den norske konungen.
Under den följande vintern kommo Ragnvald jarl och Björn
stallare till Uppsala för att söka åstadkomma fred mellan länderna.
På ett stort ting, som hölls där i februari månad 1018,
uppträdde Björn inför Olof Skötkonung, bjudande å norske konungens
vägnar frid, och Ragnvald jarl förordade denna, klagande över
västgötarnas olägenheter av krigstillståndet. Den häröver
uppbrusande Olof tvangs av Tiundalagmannen Torgny och bönderna
på tinget till eftergift och det löfte, att fred skulle ingås och
Ingegärd giftas med Olof Haraldsson.
Konungen höll dock ej det avtvungna löftet. Ingegärd blev
väl trolovad med Olof Haraldsson, men hennes fader upphävde
snart denna förbindelse och lät den norske konungen förgäves
vänta på sin brud. På Ragnvald jarls förslag tog Olof
Haraldsson i stället till äkta sveakonungens andra dotter Astrid, som
just var hos jarlen på besök. Då detta skett utan faderns
samtycke, vågade emellertid Ragnvald ej längre stanna i landet;
han drog inom kort (1019) till Gårdarike i följe med
prinsessan Ingegärd, då hon gifte sig med storfursten Jaroslav i
Novgorod.
Konungens handlingssätt i denna sak och i andra avseenden
väckte stark förbittring både hos västgötarna, som fruktade nytt
utbrott av fientligheterna med Norge, och hos uppsvearna, vilka
dels icke kunde förlåta, att konungen brutit sitt på tinget givna
löfte, dels voro missnöjda med hans religionsförändring.
Västgötalagmannen Emund eggade uppsvearna till ett uppror, som
hotade med Olofs avsättning. Genom klokhet hos konungens
rådgivare avvändes väl denna fara, men Olof måste dela makten
med en av sina söner, vilken utropades till konung. Denne,
1 Hennes gravvård finnes ännu i Sofiakyrkan i Novgorod med en, ehuru
nyare inskrift. Hon hade med Jaroslav tre döttrar, av vilka en blev gift med
konung Andreas I i Ungern, den andra med konung Harald Hårdråde i Norge
och den tredje med konung Henrik I i Frankrike. — Ragnvald fick i Ryssland till
jarldöme den trakt, där S:t Petersburg nu ligger.
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
