Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 1. Politisk historia - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATÅG. — VÄRINGAFÄRDER.
och mången frihetsälskande norrman utvandrade hellre till den
nyupptäckta ön, än han stannade kvar i sitt fädernesland. Bland
nybyggarna på Island nämnas uttryckligen några svenska och
götiska män.
2.
Vikingatåg. — Väringafärder.
Folk, om vilka invånarna i västra och södra Europa förut
vetat litet eller intet, lärde dem vid denna tid på ett förfärligt
sätt känna sin tillvaro. Nordmännens flottor behärskade havet,
och i mer än ett land, som en gång hört till det romerska riket,
grundade Nordens söner välden, vilka för Europas utveckling
vordo av den största betydelse.
Den tid, som nu är i fråga, plägar kallas vikingatiden.
Visserligen är det sant, att man även under den föregående tiden kan
tala om vikingatåg, om man härmed menar varje sjöfärd, som har
kamp och byte till mål. Men dessa äldre härfärder från
Sverige, om vilka historien för övrigt känner mycket litet, hava ej
varit av den världshistoriska vikt, som då Nordens sjökonungar
ställde sina planer så högt, att de vågade anfalla kulturländerna
i västern och södern av vår världsdel.
Läser man de samtida engelska och franska krönikornas
berättelser om nordmännens vilda framfart och om de
avskyvärda grymheter, till vilka de ofta gjorde sig skyldiga, frestas
man lätt att i dessa vikingar se ett folk utan all odling.
Erfarenheten har dock ofta visat, huru försiktigt man måste begagna
de besegrades skildring av sina fiender, och huru lätt det
omdöme blir orättvist, som endast lyssnar till de kuvades
naturliga förtvivlan och hat. Att vi böra med sådan varsamhet
använda även de antydda uppgifterna om nordmännens råhet
och barbari, det framgår av historiens vittnesbörd om de stora
egenskaper, som dessa kraftiga erövrare ådagalade, så snart
striden var slut och de vunnit sitt mål.
För att rätt kunna bedöma tillståndet i Norden under denna
tid måste vi jämföra det med de samtida förhållandena i Europas
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
