Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATÅG. — VÄRINGAFÄRDER.
Många äro resta till minne av män, om vilka det endast säges,
att de farit i »österväg» eller till »österrike», det vill säga
länderna i öster; andra nämna mera bestämt färder till Finland,
Tavastland, Estland, Virland (en del av Estland), Livland,
»Gårdarna» (Gårdarike, Ryssland) och Holmgård (Novgorod).
En runsten i Ytter-Selö
socken, Södermanland (fig. 239),
är rest av Sirid åt hennes man
Sven, som »ofta seglade med
dyrbart skepp till Semgallen
omkring Tumisnis». Semgallen
är Kurlands östra del, intill
Dünafloden, och »Tumisnis» är
Domesnäs, Kurlands
nordligaste spets, vid inloppet till
Rigabukten. Å Turinge
kyrkogård i samma landskap finnes
en annan runsten, rest till minne
av en man, vilken »föll i strid
österut i Gårdarne, såsom
hövding för en trupp».
Talrika runstenar i Uppland, Södermanland och
Östergötland tala om män, som följt en Ingvar på hans färd österut
(fig. 240, 241 och 306). En sten i Odensala socken, Uppland,
är av tvenne bröder rest till minne av deras fader, »vilken
styrde skepp österut med Ingvar i Estland»; av inskriften på
ett par andra stenar ser man, att färden utsträcktes ända till
Särkland, det är saracenernas land i Asien. En av sistnämnda
stenar (fig. 241), nu inmurad uti ett torn i Gripsholms slott,
är av modern ristad åt »Harald, Ingvars broder», vilket synes
antyda, att Ingvar härstammat från denna nejd, och att hans
färd således utgått från Mälaren. Denna färd är troligen
densamma, som sedan blev föremål för en romantisk skildring i
den isländska sagan om »lIngvar den vittfarande», vilken där
säges hava dött år 1041; runstenarna visa sig också verkligen
tillhöra 1040-talets första år.
Få äro ej heller de stenar, som förtälja om färder till Grek-
239. RUNSTEN VID MERVALLA PåÅ
SELA-ÖN I MÄLAREN.
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
