Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder - 3. Fartyg. - Vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
Liksom i Normandie träffas även i England talrika släktnamn
och ortnamn av omisskännlig nordisk härkomst; bland annat äro
namnen på -son, vilka voro okända för angelsachsarna, minnen från
nordbornas tid. Flera av den engelska högadelns gamla ätter
härstamma från nordborna, och icke få ättlingar av de senare
hava dessutom genom stordåd trängt sig in i den yngre engelska
adeln; amiralen lord Nelson är ett av de mest lysande exemplen
därpå.
I avseende på ortnamnen vilja vi blott nämna, att i nordöstra
England namn på by, -torpe, -ness, -dale, -force, holm, -garth och
flera andra dylika, vilkas nordiska ursprung lätt falla i ögonen,
räknas i hundratal.
Liksom i de andra nordiska länderna äro också minnena
i Sverige av färderna västerut mycket allmänna. Om de många
runstenarna är redan talat. Silvermynt i tiotusental äro också
vältaliga vittnesbörd därom, såsom vi av det följande få se.
3.
Fartyg. — Vapen.
I sammanhang med vikingatåg och väringafärder skola vi
betrakta nordbornas fartyg och vapen under denna tid, helst de
segrar våra förfäder då vunno ej endast berodde på deras mod
och skicklighet utan även, åtminstone ofta, på deras goda skepp
och överlägsna vapen.
Skeppsbyggeriet stod högt i Norden, högre kanske än i de
flesta kristna länder, och de nordiska ländernas rikedom på
skepp måtte hava varit betydlig, om än de flesta av dessa
fartyg naturligtvis voro vida mindre än de stora tremastare, som
nu kallas skepp. I ett krig mot Danmark hade Anund Jakob
en flotta av mer än 400 fartyg; ännu större antal nämnas vid
andra tillfällen. Ja, i Olof den heliges saga berättar Snorre
1 Flerstädes i Norden begagnar allmogen ännu benämningen »skepp» om
roddbåtar även av ringa storlek.
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
