Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 4. Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
runstenar i Sigtuna från övergångstiden mellan den period, som
vi nu betrakta, och den följande, tala om frisernas gille. På den
ena läses: »Frisernas gillebröder läto resa sten denna efter
Torkel, sin gillebroder. Gud hjälpe själ hans. Torbjörn ristade»
(runorna). På den andra: »Frisernas gillebröder läto rista runor
dessa efter Slodes bolagsman Albod. Kristus den helige hjälpe
ande hans. Torbjörn ristade» (runorna). Det fanns således
kort efter mitten av rooo-talet, och troligen hade det redan
då någon tid funnits, ett frisernas gille i Sigtuna. Ett par av
namnen äro främmande, men en av bröderna hade ett rent svenskt
namn, Torkel.
De båda Sigtunastenarnas historiska värde ökas därav, att
även vid Bjälbo i Östergötland, ej långt från Skänninge, finnes
en möjligen från denna gamla handelsstad härstammande runsten,
som talar om ett gille. Inskriften lyder nämligen: »Käcke män
reste sten denna efter Grep, sin gillebroder. Luve, Jutas son,
ristade dessa runor».
Gillena, som första gången omtalas i det frankiska riket, just
vid Rhentrakten, mot slutet av 700-talet, synas redan då hava
varit sammanslutningar av personer, som genom edliga löften
voro förpliktade att hjälpa varandra vid iråkad fattigdom och
nöd, förorsakad av skeppsbrott, eldsvåda eller rövaröverfall.
Medlemmarna i ett gille betraktade varandra som medlemmar av
samma familj, som bröder. De samlades stundom till festliga
sammankomster, och åtminstone här i Norden fingo de utom nyss
angivna förpliktelser också den att hämnas en broders död. Då
gillena särskilt fingo en stor spridning bland handels- och
industriidkande folk, är det säkerligen ingen tillfällighet, att vi första
gången finna ett gille omtalat vid Rhenmynningen, där i
karolingisk tid handel och industri nådde en hög blomstring.
Redan under ett tidigt skede av vikingatiden upptogo
nordborna i England gilleinstitutionen, och långt före denna periods
slut finna vi den i vårt land, såväl i Svealand som i Götaland.
Att gillena under den senare medeltiden i hela den germanska
världen fingo en mycket stor spridning och utveckling, är välbekant.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
