Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 4. Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
Arabiska mynt äro även allmänna här (fig. 256).
Araberna präglade vid denna tid både guld- och silvermynt.
Det är då värt en särskild uppmärksamhet, att så gott som
endast silvermynten, de så kallade dirhemerna, funnit vägen till
våra trakter. I Sverige äro nämligen blott ett eller ett par ara-
biska guldmynt från
ifrågavarande tid hittade; alla
de övriga äro av silver.
Samma förhållande äger
rum i de andra nordiska
länderna. .
De äldsta kufiska mynt
man hittat i Norden äro
356. ARABISKT SILVERMYNT (DIRHEM) PRÄG- visserligen präglade under
LAT ÅR 903 I SAMARKAND.2 Gottland. 1/1. sista åren av 600o-talet,
men det har vid
närmare granskning visat sig, att dessa varit gamla, då de kommo
hit, och att de endast mera tillfälligtvis följt yngre mynt till
Norden. Först efter mitten av 800-talet, troligen omkring år 880,
synas nämligen de arabiska mynten hava börjat att leta sig väg
hit. De flesta man hittat hos oss tillhöra 800-talets sista årtionden
och förra hälften av följande århundrade; de yngsta äro
präglade omkring år 1000.
Man känner nu omkring 30,000 i Sverige under de sista hundra
åren funna arabiska mynt, eller ett ungefär lika stort antal som av
de i svensk jord under samma tid anträffade angelsachsiska
mynten. Härvid bör dock ihågkommas, att de sistnämnda väga endast
omkring hälften så mycket som de arabiska.
De arabiska myntfynden äro spridda över Sveriges olika
delar ungefär på samma sätt som de angelsachsiska och tyska; de
1 Sådana arabiska mynt pläga kallas kufiska. Detta uttryck, härlett av
namnet på staden Kufa, är dock mindre egentligt, emedan endast en ringa del av de
ifrågavarande arabiska mynten är slagen i nämnda stad, som tidtals var kalifernas
säte och låg vid en arm av Eufrat, söder om Bagdad.
2 Ä de arabiska mynten läses vanligen på åtsidan: Det ges ingen Gud utom
Allah, och han har ingen like, samt på frånsidan: Mohammed är Guds sändebud.
Dessutom äro regentens och stadens namn samt årtalet (efter mohammedanernas
tidräkning) utsatta. Regentens bild förekommer ej, emedan detta vore stridande
mot Koranens bud.
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
