Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 4. Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDLIG SAMFÄRDSEL MED FRÄMMANDE LÄNDER.
sig på de vid Göta älvs mynning liggande Brännöarna för att
där sammanträffa med stormännen och fälla dom i mål, som
hänskötos under honom. Man infann sig talrikt vid sådana
konungens besök, och folk från många länder
sammanströmmade då på dessa nära gränsen mellan de tre rikena belägna
öar. Bodar och tält voro uppslagna överallt; där var mycken
skämtan, drickande, lekar och allsköns gamman. Ett tält, något
avlägset från de andra, utmärkte sig särdeles genom sin ståtlighet;
det tillhörde den rikaste köpmannen på stället vid namn Gille
med tillnamnet den gärdske, som han fått för sina resor till
Gårdariket. Islänningen Höskuld frågade om han hade någon trälinna
att sälja. Gille yttrade då: »Jag märker nog, att I viljen sätta
mig i förlägenhet genom att efterfråga en vara, som I tänken
att jag icke har; men den saken är kanske icke så alldeles
avgjord.» Han upplyfte därpå ett förhänge, som avstängde det
inre av tältet, och visade Höskuld tolv trälinnor. På den
bohuslänska ön köpte nu islänningen Höskuld av köpmannen
från Gårdarike för tre mark silver en trälinna. När han köpt
henne, låtsades hon vara stum, men sedan hon åt honom fött en son
— den i Islands historia ryktbare Olof På, stamfadern för en
berömd ätt —, visade det sig, att hon kunde tala, och att hon
var en irländsk konungs dotter, som tagits till fånga av vikingar.
På de viktigaste handels- och marknadsplatserna uppväxte
småningom städer; flera av de äldsta svenska ligga nära
gränsen mellan två eller flera landskap eller härad, sålunda på ställen
där dessa landsdelars invånare lätt kunde med varandra utbyta
sina varor. Dessa städer ligga därjämte vanligen vid de stora
vattenvägarna eller på andra för handel och samfärdsel särdeles
lämpliga ställen. Under det tidskifte, som nu är i fråga, nämnas
i det dåvarande Sverige: Sigtuna, Birka, Tälje (Södertälje),
Kalmar, Skara, Falköping (köpstaden på falan) och Lödöse. Den
på 1100-talet levande arabiske geografen Edrisi omtalar både
Sigtuna och Kalmar. Möjligen fanns även vid Uppsala någon
stadsanläggning redan före hednatidens slut, och det är sannolikt
att Skänninge anor gå tillbaka till denna period.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
