Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 4. Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
De gingo ock sedan i land för att plundra ett heligt ställe, där
mycket skatter förvarades, varvid det bör tilläggas, att den ene
av dessa norrmän företagit färden på uppdrag av konung Olof,
och att han var »i bolag med konungen; vardera skulle hava
hälften».
En liknande färd omtalas i en annan saga. Den berömde
islänningen Egil Skallagrimsson och hans broder foro sommaren
925 till länderna öster om Östersjön och härjade. »De fingo där
mycket gods och höllo många strider. De seglade till Kurland
och gjorde där med invånarna en halv månads frid och hade
därunder en köpstämma; men när den var slutad, började de att härja.»
Köpmännen uppsökte naturligtvis då som nu sådana ställen,
där mycket folk var samlat, såsom vid tingsplatser och
offerställen. På de ställen, där större folksamlingar av sådan orsak
årligen återkommo på bestämda tider, uppstodo marknader; och
många av de marknader, som i våra dagar hållits, röja genom sitt
namn eller på annat sätt, att de leda sitt ursprung ända från
hednatiden. Det märkligaste exemplet härpå är Uppsala disting.
Redan på 1200-talet skriver Snorre härom: »I Svitjod var det
under hednatiden gammal sed, att huvudbloten skulle hållas i
Uppsala i göje, 1 och skulle man då blota till frid och seger åt sin
konung. Dit skulle man söka från allt Sveavälde; där skulle
samtidigt vara alla svears ting samt marknad och köpstämma, som
stod en vecka. Men när kristendomen infördes i Svitjod, höll man
där likaväl lagting och marknad. Då kristendomen blivit allmän
i landet och konungarna ej längre plägade sitta i Uppsala,
flyttades marknaden till kyndelsmässan; så har den sedan alltid
hållits, men den varar nu icke längre än tre dagar. Där äro
svearnas ting, och man söker dit från hela landet.»
Kyndelsmässan eller Maria kyrkogång infallar den 2 februari, och
ännu börjas distings marknad varje år någon av de första
dagarna av nämnda månad; namnet har troget bevarat minnet av
våra hedniska förfäders stora offerfest, disartinget eller disarblotet.
En marknad i Bohuslän under goo-talet skildras i en av
sagorna. Var tredje sommar plägade den norske konungen infinna
1 Ännu i våra dagar har februari månad i den svenska almanackan även kallats
1111 2
göjemånad.
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
