Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 5. Levnadssätt. - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
(fig. 272): »Torsten gjorde (vården) efter sin son Ärinmund, och
köpte denna by och förvärvade medel därtill österut i Gårdarike.»
En gård på landet, antingen den låg enstaka eller hörde till en
by, bestod av flera särskilda hus, emedan man ännu icke börjat
sammanbygga de särskilda lägenheterna under ett tak. Ännu
Upplandslagens kyrkobalk, skriven mot slutet av det trettonde
århundradet, ålägger bönderna att vid nybyggnad av prästgård
uppföra »stuva, sömnishus, stekarahus, visthus, fähus, lada och
kornhärbärge» (eller loge). »Sömnishuset» motsvarar närmast
272. RUNRISTAD BERGHÄLL VID VEDA I ANGARNS SOCKEN.
Uppland.
vår sängkammare och »stekarahuset» kök och bagarstuga. Den
sistnämnda är ju ännu i dag, liksom visthuset, på landet vanligen
byggd för sig.
Vikingatidens byggnader voro av samma slag som de, av
vilka man funnit lämningar på Björkön, i det gamla Birka,
nämligen dels timmerhus, vilkas fogar tätats först med mossa och
sedan med lera, dels ett slags stugor byggda på samma sätt
som de ännu i Skåne förekommande »klenhusen». Ur berättelsen
om fynden på Björkön låna vi följande redogörelse för de i hög
grad märkliga lämningar av byggnader, vilka där anträffats.
Dessa lämningar utgöras av lerstycken, som bibehållit sin form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
