Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 5. Levnadssätt. - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVNADSSÄTT. — NÄRINGAR.
till följd av den starka hetta de voro utsatta för, då husen
brunno.
Med ledning av dessa lerstycken kan man urskilja två olika
slag av byggnader, lerkojor och timrade trähus, å vilka fogarna
mellan stockarna tätades med lera. Lämningarna av det förra
slaget av byggnader utgöras av lerstycken av oregelbunden form,
som på en sida vanligen äro släta, men på den andra, den inåt
vända, visa intryck av vanligen något mer än halvtumstjocka
kvistar. Till och med rynkorna i den skrumpnade barken äro
tydligt avtryckta, och att döma av dessas utseende torde med
säkerhet kunna sägas, att det använda träslaget varit en pilart.
Dessa brända lerstycken äro således påtagligen lämningar av
byggnader, vilkas väggar haft till stomme ett slags flätverk av
kvistar, som på båda sidor beklätts med fastslagen lera, såsom
fallet än i dag är med de skånska s. k. klenhusen. Lämningarna
av det andra slaget av byggnader utgöras av tresidigt prismatiska
lerstycken av tre till tolv centimeters längd, vilka på en sida,
utsidan, visa tydliga märken efter fingrarna, som smetat in leran
i springorna mellan stockarna i trähusen. Den inåt vända
vinkeln visar oftast en mängd fina, oregelbundna intryck av den
mossa, som stoppats in i springorna, innan leran ditsmetades.
På några stycken äro avtrycken så tydliga, att man kan
urskilja de finaste bladen hos mossan, och cet lider intet tvivel,
att den mossa som begagnats varit densamma, som ännu för
samma ändamål vanligast användes. På ett lerstycke ser man
tydligen avtryck av kärlknippena i ekvirke.
Om de svenska boningshusen under hednatidens sista del
hava vi visserligen inga underrättelser genom samtida
beskrivningar, men vi kunna på goda grunder antaga, att de varit lika
de samtida norska och isländska, om vilka man har bättre
kännedom. Vi kunna så mycket hellre antaga en sådan likhet, som
vi ännu uti avlägsna trakter av vårt land träffa en eller annan
stuga av alldeles samma slag, känd under namnet »ryggåsstuga»,
ett minne av forna tiders byggnadssätt.
. Först efter kristendomens införande lärde man sig i Sverige att bränna
tegel.
24—1883849. Sveriges historia. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
