Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 6. Religion. - Gravar. - De yngre runorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGA TIDEN.
Slug och listig är han och ej nogräknad om medlen. Ständigt
ingriper han i asarnas liv, än fördärvande och än hjälpande.
Genom många odåd och slutligen genom det hänsynslösa
sätt, varpå han vid ett gille skymfade alla gudar och gudinnor,
ådrog han sig gudarnas vrede. Han måste fly och höll sig om
dagarna dold i en fors, sedan han förvandlat sig till en lax.
Men Oden hade märkt, var han fanns, och asarna lyckades
slutligen att fånga honom. Med sin sons tarmar bands han fast
vid tre på kant resta stenhällar, och en orm sattes över honom,
så att ettret skulle drypa i hans ansikte. Men hans maka Sigyn
står troget hos honom och håller ett kärl under etterdropparna.
När kärlet är fullt, måste hon emellertid taga bort det för att
tömmas, och ettret dryper i Lokes ansikte. Han sliter då så
våldsamt i sina fjättrar, att hela jorden skälver; det kallar man
jordskalv. Så ligger han fjättrad till gudarnas undergång.
Med en jättekvinna hade Loke fått tre barn: Fenresulven,
Midgårdsormen och Hel. Då gudarna erforo, att dessa tre
syskon uppföddes i Jotunhem (jättarnas hem) och spådomarna
upplyste dem om att mycket ont skulle komma av Lokes barn,
så lät Allfader hämta dem. Ormen kastade han ut i havet,
som omsluter alla land, och där växte den så, att den ligger
mitt i havet och biter sig i stjärten. Hel slungade Allfader ned
till Niflhem och gav henne herravälde över nio världar, för att
hon skulle i sin boning mottaga alla dem, som dö av sjukdom
och ålderdom.
Ulven uppfödde asarna hemma, men slutligen vart han så
fruktansvärd, att de försökte binda honom med ett av
Svartalfahems dvärgar gjort band. Ulven, som kunde slita alla band, i
vilka intet svek fanns, ville dock ej låta asarna på honom pröva
detta band, om ej en av dem lade sin hand i hans gap till
underpant därpå, att det vore fritt från svek. Ty gjorde detta
och miste sin hand, då ulven märkte, att han ej kunde slita
sig lös.
I Eddasången om Hymer skildras, huru Tor ror ut på havet
med jätten Hymer för att fiska. Som bete på metkroken sät-
. B ⚔” Hel (som bör läsas häl) är ordet helvete kommet, ävensom uttrycket
»i hjäl». 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
