Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 6. Religion. - Gravar. - De yngre runorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAVAR.
känna märkliga gravar av detta slag. I sammanhang härmed
stå uppenbarligen de nyss nämnda stensättningarna i form av
skepp.
Hos många folk träffa vi den föreställningen, att den döde
måste färdas över ett vatten — en flod eller ett hav — för att
komma till den andra världen. Redan i de från början av
600-talet härstammande Vendelgravarna (sid. 259) kommer denna
301. TREUDD MED BAUTASTEN VID LYNGSTAD I SORUNDA SOCKEN, SÖDERMANLAND.
föreställning till uttryck: den döde konungen vilar i ett »skepp»;
han är rustad med svärd och spjut, med hjälm och sköld; i
vänstra handen håller han tygeln till den häst, som följt honom
i graven. När han kommit över vattnet, kunde han fortsätta
färden till häst. Under vikingatiden möter oss ett liknande
gravskick. På de gottländska bildstenarna är ofta ett skepp avbildat;
på ett par se vi både ett skepp, med män ombord — troligen
den döde och hans följe — och en man som rider på Odens
åttafotade häst Sleipner (sid. 393). Denne bär honom till en hög
byggnad med tre välvda portar och flera höga, smala fönster,
tydligen Valhall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
