- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 1. Forntiden /
410

[MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 6. Religion. - Gravar. - De yngre runorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VIKINGATIDEN.

spinner ränker för att svika Sigurd och hämnas broderns död;
han finge då ock ensam råda över Fafners skatt. Sigurd högg
därför huvudet av Regin, åt Fafners hjärta samt tog hans skatt,
vilken lastades å hästen Grane.

Ramsundsbergets ristningar visa oss nu uttern och där
nedanför Regins smedstäd, tång, hammare och blåsbälg; vidare
huru Sigurd stöter sitt svärd genom Fafner (den orm, å vilken
runorna äro ristade), håller dennes hjärta över en eld och sticker
fingret i munnen. Dessutom ses de två i ett träd sittande
fåglar,i vilkas samtal Sigurd åhörde, samt Regin med avhugget
huvud och den med guldet lastade Grane. Inskriften, som
tydligen är ristad av en kristen man, innehåller intet, som syftar
på tavlans innehåll.

Att scener ur andra Eddasånger äro framställda på den fig.
297 återgivna bildstenen från Ardre, hava vi redan sett. I
senaste tid har man trott sig kunna påvisa, att de i en eller
annan av Eddasångerna skildrade händelserna skulle hava timat i
Sverige.

* *

*



Om begravningssättet i Sverige under vikingatiden få vi
talrika upplysningar av den stora mängd gravar från denna tid
som blivit undersökta. Vi se därav, att de döda än brändes
och än begrovos obrända. Gravarna äro antingen täckta av en
uppkastad hög eller betecknade med stenar, som ligga i en krets,
en fyrkant, en treudd eller i form av ett i båda stävarna spetsigt
skepp (fig. 301—306). På högens topp finnes stundom en
nästan klotrund, med inhuggna kretsar eller andra sirater prydd
sten.

Skulle den döde brännas, lades han vanligen fullt
påklädd på bålet med vapen och smycken, vilka saker vi därför
också ofta finna mycket skadade genom bålets eld. Ej sällan
blevo även hästar, hundar, falkar eller andra djur lagda på bålet.
De på bålplatsen hopsamlade benen av den döde lades sedan
ofta ned i ett lerkärl.

Sagorna innehålla flera berättelser om män, som blivit
högsatta i sina skepp, och vi hava redan (s. 259 och 334) lärt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 28 16:14:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/1/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free