Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Inge d. ä. och Halsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGE D. Ä. OCH HALSTEN
att Sverige under denna tid stått i såväl fredliga som krigiska
förbindelser med sina västra grannmakter. Samtida skaldeverser
och norsk tradition uppgiva, att konung Magnus Barfot och
konung Inge — tydligen omkring år 1100 — utkämpat åtskilliga
strider i västra och södra Västergötland. Anledningen säges
hava varit den ärelystne konung Magnus’ anspråk på åtskilliga
delar av Sveriges gränstrakter. Om stridens utgång givas olika
versioner; sannolikast torde vara, att ingendera parten kunnat
tillskriva sig någon avgörande seger. Bekant är, hurusom enligt de
ett århundrade senare nedskrivna norska konungasagorna konung
Erik Ejegod av Danmark ingripit i kriget och åstadkommit ett
fredsmöte vid Göta älv — efter allmänt antagande år 1101. Fred
skall hava ingåtts på det villkor, att ingen av konungarna skulle
göra anspråk på någon del av de andras riken, men att till en
underpant på freden konung Inges dotter Margareta skulle ingå
äktenskap med konung Magnus och såsom hemgift medföra de
omtvistade svenska landskapen. Sagorna tillägga, att Margareta
på grund av den roll hon vid detta tillfälle spelade erhöll
tillnamnet »Fredkulla».
Beträffande anledningen till att den danske konungen skall
hava inblandat sig i det svensk-norska mellanhavandet giva
källorna inga pålitliga upplysningar. Sannolikt är emellertid, att
konung Inge stått i vänskapsförhållande till såväl Knut den
Helige som Erik Ejegod, enär dessa före sin tronbestigning
såsom flyktingar vistats i Sverige. Den nära förbindelsen mellan
vissa kretsar i Sverige och Danmark vid denna tid intygas även
i viss mån av Saxo, vilken omtalar, att Knut den Heliges tvenne
döttrar blevo gifta med svenska stormän, av vilka den ene var
Folke, farfader till Birger Jarl Brosa. En senare forskning har
utan direkt stöd i källorna gjort gällande, att konung Erik i sin
fredsmäkling påverkats av de kyrkopolitiska strävanden, för vilka
han samtidigt med stor iver och framgång gjorde sig till
målsman.
Fredsslutet år 1101 synes icke hava fått någon mera
varaktig betydelse. De norska konungasagorna förtälja — och vi
hava ingen anledning att betvivla deras sanningsenlighet på denna
punkt — att konung Eystein i Norge, vilken tillika med sina
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
