Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Tronstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
av den danske konungen, emedan han plundrat på svensk grund.
Sammaledes förmäler Saxo, att Knut Lavards kusin Magnus
Nilsson, konung Nils’ son, gjorde ett liknande härjningståg och
därvid satte sig i besittning av några väldiga torshamrar, vilket bland
svearna förskaffade honom ryktet av en tempelrånare.
Dessa tydligen ungefär samtidiga infall från dansk och
norsk sida på svenskt område i början av 1120-talet giva
anledning till åtskilliga reflexioner. För visso kan man ej alldeles
förneka, att angreppen i någon mån haft karaktären av korståg,
sålunda åsyftat ännu hedniska svenska landsdelars omvändelse
till kristendomen. Måhända har just vid ifrågavarande tid, såsom
de norska sagorna antyda, i Sverige ägt rum en sista hednisk
reaktion, bland vars förnämsta bärare den mystiske Erik Årsäll
skymtar fram? Men om man medgiver denna möjlighet, ligger
nära till hands att draga en viktig slutsats. Den hedniska
reaktionens framträngande och den därav följande inre upplösningen i
Sverige torde sannolikast hava sammanhängt med den gamla
konungaättens utslocknande och ett interregnums inträdande. Till
1120-talets första år föres man sålunda fram, då man söker
fastställa tidpunkten för den siste Stenkilskonungens död.
Men den norsk-danska aktionen har säkerligen icke
framsprungit ur enbart religiösa motiv. Om — vilket vi sålunda
funnit högst antagligt — den gamla konungasläkten i rätt
nedstigande led nu var utslocknad i Sverige, var ju tiden inne för
allehanda främmande tronpretendenter att träda fram med sina
mer eller mindre grundade krav. Förmodligen är det då icke en
tillfällighet, att initiativet till offensiven mot Sverige synes hava
utgått från Danmark. Det danska konungahuset representerade
nämligen för tillfället vittgående arvsanspråk på Sveriges krona.
Inge d. ä:s dotter Margareta Fredkulla, vilken tidigare ingått
äktenskap med konung Magnus Barfot i Norge, hade vid dennes
död blivit förmäld med konung Nils av Danmark och ägde med
honom sonen Magnus Nilsson. Danska och norska källor
uppgiva dessutom, att konung Inge d. ä. ägt en son vid namn
Ragnvald, vars dotter Ingrid blev gift med den danske prinsen Henrik
Skadelår, en kusin till Knut Lavard och Magnus Nilsson.
Strävanden efter Sveriges krona ligga sålunda otvivelaktigt
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
