Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Tronstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONSTRIDER
bakom de omnämnda härfärderna in på svenskt område. Att
Magnus Nilsson härvid skulle omtalas såsom särskilt verksam, var
ju att vänta, då han på grund av sin börd ägde de största
utsikterna att vinna erkännande såsom Sveriges konung. En viss
framgång hade Magnus också redan uppnått eller skulle inom
kort komma att uppnå. Saxo förtäljer, att efter den svenske
konungens död »götarna» utan hänsyn till svearnas
företrädesrättighet i avseende på konungavalet överlämnade styrelsen till
Magnus, och att då svearna valde en egen konung, denne dödades
av götarna och de »lämnade herraväldet till Magnus». Vi äga ingen
anledning att betvivla den huvudsakliga riktigheten av denna
notis. Det initiativ vid den nye konungens hyllande, vilket
tidigare på grund av historiska omständigheter tillerkänts svearna,
måste allvarligt sättas i fara, då landet en längre tid haft en
avhållen götisk konungaätt och även konungamaktens allmänna
betydelse därigenom kommit att inom götaländerna klarare
framstå och inses. Saxos uppgift stämmer också på en avgörande
punkt överens med den svenska traditionen sådan den föreligger
i västgötalagens konungalängd. Vi få i denna kännedom om
vilket namn den av svearna utsedde motkonungen bar och huru
vid hans dråp närmare tillgick. »Den tionde var Ragnvald», heter
det, »båld och hugstor. Han red utan gisslan till Karleby, och
för den vanvördnad han visade alla västgötar fick han en neslig
död.» Senare svensk tradition har givit denne Ragnvald
tillnamnet »Knapphövde» (rundhuvud). Vem han i verkligheten var,
uppgives ingenstädes, och den historiska forskningen har därom
icke lyckats nå fram till någon mera allmänt omfattad mening.
Att Ragnvald på något sätt varit besläktad med de gamla
konungafamiljerna förefaller dock högst antagligt.
Konung Magnus’ välde har säkerligen varit varken långvarigt
eller ens i Götaland allmänt erkänt. Västgötalagens konungalängd
omnämner honom icke, utan förklarar, att efter Ragnvalds död
styrdes Västergötland av »god lagman» och »landshövdingar»,
och »voro då alla trogna mot sitt land». Man torde därför
måhända kunna antaga, att Magnus understötts endast av en viss
partigrupp närmast inom Götaland och att han aldrig blivit i
tillfälle att utöva någon verklig regeringsmyndighet i Sverige.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
