Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Sverker d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERKER D. Ä.
med Ulvhild synes emellertid bäst förklaras, om man accepterar
den norska traditionens utsago, att Ulvhild tidigare varit gift
med konung Inge d. y. i Sverige och sålunda i Sverige närmast
representerade den gamla konungafamiljens inflytande och
ekonomiska resurser. Ett politiskt syfte kan också spåras bakom
Sverkers andra giftermål med Magnus Nilssons änka, Rikissa av Polen,
enär Sverker härigenom rimligtvis sökt draga över på sin sida
de sista resterna av det danska partiet i Sverige och för övrigt
vinna anslutning bland ledande kretsar i Danmark.
För visso har Sverker icke omedelbart vunnit erkännande i
alla olika delar av Sverige. Den ovan omnämnda anteckningen i
västgötalagens konungalängd angående ett efter Ragnvald
Knapphövdes dråp inträtt interregnum tyder på, att särskilt
Västergötland, såsom att vänta var, dröjde med sin anslutning.
Betecknande nog känna också norska källor från 1130-talet åtskilliga
företag från Västergötlands sida, vilka bära vittnesbörd om en
stark västgötsk separatism. Också i Svealand har säkerligen
Magnus Nilsson länge haft anhängare, vilka satte ett energiskt
motstånd mot den nya regimen. I det ryktbara slaget vid
Fotevik i Skåne år 1134 stupade vid Magnus Nilssons sida en
biskop Henrik av Sigtuna, »fördriven från Sverige»; i denne
landsflyktige biskop ha vi måhända att se en av de sista förkämparna
för Magnus Nilssons svenska konungadöme. Så småningom trängde
dock Sverkers myndighet igenom, och från och med 1140-talet
synes hela Sverige hava lytt under hans spira.
Från konung Sverkers inre styrelse har traditionen framför
allt bevarat minnet av Alvastra, Nydala och Varnhems
klosters grundläggning. Samtliga dessa tre klosterskapelser utgå
från den nu över hela Europa med väldig kraft framträngande
cistercienserorden. I Sverige inkallades cistercienserna, enligt vad deras
egna redan under 1100-talet nedskrivna ordenskrönikor uppgiva,
av drottningen Ulvhild av Sverige. Alvastra och Nydala kloster
grundades sannolikt 1143; vad Alvastra beträffar, skall det
enligt en senare uppgift av biskop Brask, som tyckes ha sett själva
fundationsdokumentet, ha anlagts på drottning Ulvhilds
morgongåva. Varnhems kloster synes ha haft en skiftelserik
uppkomsthistoria, i det att klostret först skall ha förlagts till Lurö i Vänern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
