Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Sverker d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
SVERKER D. Ä.
Snart skulle hela Sverige åter samla sig kring en inhemsk
konung. Saxo förtäljer, att då svenskarna hörde Magnus vara
upptagen av de inbördes striderna i Danmark, och då de avskydde
utländskt regemente, valde de en svensk man vid namn Sverker
till konung. Efter ordningsföljden av de skildrade händelserna i
Saxos arbete att döma bör detta konungaval hava ägt rum under
något av 1130-talets första år. Uppgiften bekräftas av
västgötalagens konungalängd, vilken vid samma tidpunkt låter konung
Sverker göra sitt inträde i Sveriges historia.
Vem var då denne Sverker, med vilken en ny svensk
konungaätt uppsteg på Sveriges tron? Vi kunna genast erkänna: vi veta
det icke! Saxo förklarar honom hava varit en man »av låg börd».
Västgötalagens konungalängd säger, att »han var Kornubas son
i Östergötland». Båda notiserna äro ju i och för sig föga givande.
Att det egendomliga namnet »Kornuba» beror på en
traditionsförvanskning är tydligt. Några norsk-isländska källor giva Sverker
tillnamnet »Kolsson», och då vi senare finna, att Sverker ägde en
son vid namn Kol, ligger det nära till hands att antaga, att det
är namnet »Kol», som döljer sig bakom det mystiska »Kornuba»,
och att Sverkers fader burit detta namn. Sverkers östgötska
härstamning bevisas av släktens hela senare historia.
Då Sverker samlade det svenska riket genom undanträngande
av de danska tronanspråken, kunde hans person och gärning ej
gärna te sig sympatiska för den danska opinionen. Vi tycka oss
också kunna skönja detta bakom Saxos upplysningar. Redan har
omnämnts Saxos otvivelaktigt i förklenande syfte gjorda påstående,
att Sverker var en lågättad man. Samma tendens återkommer, då
Saxo behandlar frågan om Sverkers giftermål. Konung Nils av
Danmark hade efter Margareta Fredkullas död ingått nytt giftermål
med Ulvhild »från Norge». Denna senare skall Sverker hava
uppvaktat med kärleksförklaringar och därefter i hemlighet rövat
bort från hennes gemål! Huru med denna sak i verkligheten sig
förhållit, är nu omöjligt att nöjaktigt utreda. Sverkers giftermål
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
