Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Sverker d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERKER D. Ä.
även i Sverige upprätta ett ärkebiskopsämbete, men att hans
planer korsats, enär »svear och götar icke kunde komma överens
om vilken stad och person, som voro värdiga detta ämbete».
Då »förvägrade han de tvistande denna ära och bevärdigade icke
dessa i religionen ännu okunniga barbarer med den högsta
kyrkliga utmärkelsen». Och till yttermera visso förtäljer Saxo,
hurusom legaten vid sin återresa över Danmark sökte blidka den
lundensiske ärkebiskopens vrede över Norges förlust genom att
utlova honom primatet över det blivande svenska
ärkebiskopsdömet, ett löfte vilket sedermera av Nikolaus, då han uppstigit
på påvestolen, bekräftades.
En helt annan mening har emellertid under senare år på denna
punkt gjort sig gällande. Det har sålunda blivit framhållet, att
Sverige ännu stått på en synnerligen outvecklad ståndpunkt i
kristligt och kyrkligt hänseende och att en påvlig legats uppgift
härstädes tydligen närmast varit att predika ordet. Saxos
upplysningar förmenas då bero på en förvanskning, i det att Saxo
låtit Nikolaus av Albano redan såsom legat utföra vad han
sedermera såsom påve verkställt.
Det må visserligen erkännas, att påpekandet rörande
kristendomens ännu obefästade ställning i Sverige förtjänar allt
beaktande. I huvudsak synes dock den äldre uppfattningen hava den
större sannolikheten för sig. Vi känna med säkerhet, att — vilket
Saxo också uppgiver — Nikolaus av Albano såsom påve i slutet
av 1150-talet officiellt förordnade, att ärkebiskopen av Lund skulle
innehava primatet över den svenska kyrkan och äga rätt att
inviga de metropoliter, som där skulle komma att tillsättas. Detta
Nikolaus’ ingripande torde bäst och naturligast förklaras, om man
accepterar Saxos upplysningar och sålunda antager, att Nikolaus
redan vid sin legation till Norden haft befattning med planer på
ett svenskt ärkestifts upprättande.
Konung Sverkers yttre politik är föga känd. Kanhända
ligger dock något betecknande i det faktum, att redan den förste
konungen av den östsvenska ätten åter tyckes ha vänt
uppmärksamheten österut, mot Sveriges forntida intressesfär, Ryssland.
I ryska annaler berättas under år 1142, att »svenska fursten med
biskopen på 60 snäckor kommo emot handelsmän». Denna notis
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
