Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Sverker d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
antyder otvivelaktigt, att svenskarna gjort ett ledungståg i de
östra farvattnen. Möjligtvis kan man av uppgiften om »biskopens»
närvaro å den svenska flottan draga den slutsatsen, att det även
varit fråga om ett korståg tili de hedniska Östersjölanden. Det
egendomliga uttrycket »mot handelsmän» skulle till äventyrs kunna
sammanställas med den i en urkund från 1160-talet givna
upplysningen, att »gotländingarna» vid denna tid legat i strid med
»tyskarna» — en kortvarig överenskommelse, varom mera i annat
sammanhang, tycks vid något tillfälle hava förmedlats av den
tyske kejsaren Lothar.
Motsättning mot Danmark har väl även i viss mån varit
konstitutiv för Sverkers utrikespolitik, då han vunnit sin krona i
kamp mot danska tronkrav. Mot slutet av Sverkers regering
ledde denna motsättning till öppet krig. Beträffande närmaste
anledningen härtill berättar Saxo, att konung Sverkers son Johannes
bortrövat tvenne förnäma danska damer och konung Sven av
Danmark beslutit hämnas detta brott. Av större betydelse har
emellertid säkerligen den omständigheten varit, att konung Sverker
såsom styvfader till konung Svens farligaste rival om den danska
konungakronan, Magnus Nilssons son Knut Magnusson, lämnat
denne hjälp och understöd. Trots Nikolaus’ av Albano varningar
bröt konung Sven med en stor här in i Sverige vintern 1153—
1154. Danskarna voro uppfyllda av de största förhoppningar
— konung Sverker skulle hava råkat i split med allmogen, vilken
på tinget dödat hans son Johannes — och redan på förhand
fördelades de svenska landskapen mellan danska stormän. Utgången
skulle dock ej svara mot förväntningarna. En stark köld inträdde,
och invånarna gjorde det tappraste motstånd — den bekanta
småländska folksagan om Blendas och hennes medsystrars
behjärtade uppträdande har blivit satt i sammanhang med dessa
tilldragelser. Slutligen måste konung Sven blåsa till återtåg, och
utan att hava uppnått något resultat men med svåra förluster
drog sig den danska hären tillbaka på danskt område.
Sverker torde inom kort hava utövat vedergällning å sin danske
motståndare. Knut Lavards son Valdemar anslöt sig vid denna
tid till Knut Magnusson, och de båda vännerna begåvo sig över
till Sverige, där Knut friade till Sverkers dotter. Säkerligen har
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
