Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Karl Sverkersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
manhållning är påtagligt. Även för Sveriges politiska
utveckling blev åtgärden utan tvivel av genomgripande betydelse, då
rikets sammansmältning till en verklig nationell enhet genom
densamma kraftigt befrämjades. Någon väsentlig inskränkning i den
ernådda kyrkliga självständigheten innebar det påbjudna danska
primatet ej; det förblev i huvudsak intet annat än en tom form,
och varje försök att giva det ett reellt innehåll skulle ohjälpligen
misslyckas.
Det är en liten egendomlig omständighet förknippad med det
påvliga fundationsbrevet för Uppsala ärkestift. Den svenske
konungens titel, vilken hittills i allmänhet varit »rex Svecie», möter i
detta brev för första gången under formen »rex Sweorum et
Gothorum». Olika förklaringar hava givits av detta förhållande. Då
man betänker, vilka omständigheter som tidigare vållat
ärkebiskopsfrågans fall, har man emellertid svårt att värja sig för det intrycket,
att den nya titulaturen härrör från ärkebiskop Stefan, vilken
härigenom velat inför påven betyga den svenska regimens odisputabla
välde över båda landets huvuddelar. »Rex Sweorum et Gothorum»
återfinnes sedermera i ett brev av ärkebiskop Stefan och i Karl
Sverkerssons kungasigill.
Senare källor omtala, att ärkebiskop Stefan hos påven
Alexander utverkat en helgonförklaring av S:t Helena av Skövde.
Traditionens riktighet kan icke med skäl betvivlas. Man torde
väl få antaga, att Stefan begagnat sig av sitt sammanträffande
med påven i Sens för att personligen ombesörja denna
angelägenhet.
Om Karl Sverkerssons utrikespolitik äro källorna synnerligen
fåmälta. Vi äga dock anledning att förmoda, att konung Karl
fortsatt sina närmaste företrädares expansiva Östersjöpolitik. En rysk
krönika förtäljer om ett svenskt tåg till Ladoga och om strider
mot Novgorod år 1164. Det under Erik den Heliges historia
åberopade påvebrevet från början av 1170-talet ger även vid handen,
att svenska korståg till Finland vid denna tid ej sällan förekommit.
Från Karl Sverkerssons tid omförmälas förnyade misshälligheter
mellan gotlänningar och tyska handelsmän. Misshälligheterna
avlystes genom ett fördrag mellan hertig Henrik Lejonet av Sachsen
å ena sidan och gotlänningarna å den andra, varvid gotlänningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
