Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Knut Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
KONUNG KNUT ERIKSSONS MYNT. I Statens Historiska Museum.
trupper. Förmodligen har Sverige ej heller stått alldeles
främmande för den farliga upprorsrörelse mot konung Knut VI av
Danmark, vilken är förbunden med biskop Valdemars av Slesvig
namn. Ärkebiskopen av Lund klagade dessutom såsom Sveriges
primas hos påven över olydnad och ohörsamhet från de
svenska biskoparnas sida. Emellertid har Danmark säkerligen icke
försummat gynnsamma tillfällen att skada Sverige. Danska
annaler omtala ett danskt tåg mot Finland i början av 1190-talet;
uppgiften låter sig väl förena med den rådande politiska
situationen. I Danmark vistades också fortfarande det Sverkerska
partiets tronkandidat, Karl Sverkerssons son Sverker, vilken väl efter
förmåga underblåst fiendskapen mot den Erikska regimen i Sverige.
Konung Knut Erikssons förbindelser med Norge voro även
till en början föga vänskapliga. Då birkebeinarna reste
upprorsfanan mot Erling Skakkes och hans sons regemente, fingo
de understöd hos såväl konung Knut som hans jarl Birger
Brosa. Sverres kamp om Norges krona tog sin utgångspunkt i
Sverige, och då segern var vunnen, erhöll konung Sverre från
Sverige sin brud, nämligen konung Knuts syster Margareta. De
följande åren synas hava utmärkts av en nära intressegemenskap
mellan de svenska och norska regeringarna.
Men det var utan tvivel på ett helt annat håll, som Knut
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
