Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Knut Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT ERIKSSON
Erikssons utrikespolitik fick sin största räckvidd. Konung Knuts
regering representerar i Sveriges historia den första »tyska»
perioden, den period då inflytandet från det stora frändefolket i söder
för första gången på allvar och på olika områden gjorde sig
gällande. I det föregående har redan pekats på ett utslag av denna
tyska påverkan. För visso hava vittnesbörd av dylik art varit
mångfaldiga och för framtiden betydelsefulla. Den tyska
nordostexpansionen har från 1100-talets början satt in med ny och
överväldigande kraft och det tyska elementet trängt segrande fram runt
Östersjöns kuster. Avgörande tilldragelser voro Lybecks
grundläggning år 1143 och tyskarnas samtidiga kolonisation i Visby på
Gotland med omhändertagande av den gamla svenska handeln på
Ryssland. Om den närmare innebörden av dessa händelser från
ekonomisk synpunkt skall sedermera i annat sammanhang talas.
Här må endast något beröras utvecklingens viktigaste politiska
konsekvenser och de omedelbara påverkningarna på det egentliga
svenska samhället. Såsom i det föregående meddelats, synes redan
under kejsar Lothars regering ett fördrag om »rätt och fred» hava
ingåtts mellan tyske kejsaren och »gotlänningarna», vilket fördrag
i början av 1160-talet ersatts av ett nytt, utfärdat i hertig Henrik
Lejonets av Sachsen namn. Med konung Knut träder den
svenska regeringen själv fram på arenan. En traktat har, sannolikt
omkring mitten av 1170-talet, avslutits mellan hertig Henrik Lejonet
och Knut Eriksson. Traktatens direkta syfte är oss tyvärr obekant,
då själva urkunden är förlorad och vår kännedom om
densammas innehåll helt vilar på en kortfattad upplysning i Birger Jarls
senare privilegiebrev för Lybeck. Man torde dock ha rätt att antaga,
att traktaten betecknar det tyska handelsinflytandets framträngande
till det egentliga Sverige och det första försöket att reglera tyska
handelsmäns vistelse och verksamhet inom landets gränser. För
svenskt näringsliv måste detta hava varit en epokgörande
tilldragelse. Först den tyska kulturströmmen kunde framkalla en
verklig handelsomsättning i Sverige, först genom densamma kunde
ett svenskt stadsväsende i egentlig mening komma till stånd.
Med rätta bör säkerligen därför Knut Eriksson betraktas såsom
en märkesman inom de svenska städernas medeltida historia.
Det synes ligga en riktig instinkt bakom den i senare tider på
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
