Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Erik Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄMPEN OM RIKSENHETEN
präster för omvändelseverkets bedrivande, framträngde till
Neva. Här möttes de dock av den novgorodska hären under
befäl av furst Alexander och blevo efter en häftig strid
tillbakaslagna. Drabbningens av traditionen överdrivna betydelse
belyses därav, att furst Alexander sedermera på grund av
densamma erhöll hedersnamnet Nevski. Tvenne år därefter
besegrade Alexander även de tyska ordensriddarna på Pejpus’ is.
Den ryska framgången har säkerligen haft sorgliga följder för
de svenska bygderna i Finland. I den finska biskopskrönikan
förtäljes sålunda, att biskop Tomas i Finland drog sig tillbaka
till Visby på grund av fiendernas härjningar — av påvebullor
veta vi, att biskop Tomas’ avgång från ämbetet torde ha skett
vid 1240-talets mitt och för visso även av andra anledningar än
den i biskopskrönikan angivna. En ny kraftansträngning från
Sveriges sida var utan allt tvivel oundgänglig, för såvitt ej den
svenska kulturen på andra sidan Bottenhavet skulle helt och
hållet tillintetgöras. Den store statsman, som nu ledde Sveriges
öden, Birger Jarl, såg även vad ögonblicket krävde och dröjde
ej att insätta all sin kraft på den finska frågans lösning.
Säkerligen vågar man antaga, att Birger Jarl härvid också påverkades
av de förnyade korstågsmaningar, vilka Vilhelm av Sabina
otvivelaktigt icke försummade att å påvens vägnar framföra.
Birger Jarls tåg till Finland torde hava satts i verket år 1249,
sålunda året efter nedslåendet av det sista upprorsförsöket mot
konung Erik. Vår källa rörande den betydelsefulla händelsen
utgör Erikskrönikan, vars berättelse visserligen i detaljer synes
böra upptagas med stark kritik men dock torde i huvudsak återge
det riktiga förloppet. Vi återfinna här den ryktbara, för
krönikans målande stil karakteristiska beskrivningen av korsfärdens
förberedelser:
»Ok redde sik tha wapn ok tyghe
raska häladha ok oblyghe.
Hielma plator ok panzere
wordo tha gäwe ok giordos flere.
Huar redde sik tha i sin stadh
ok giordo gerna huat konungen badh
ok skuto wt snekkior ok löpande skutör.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
