- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
106

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Jarl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKUNGATIDEN

frid, om brott mot given lejd och gjord förlikning, om hämnd
på annan person än den gärningen förövat samt om svårare
stympning. För brottslingen stadgas förlust av all egendom och
fredlöshet över hela riket, vilken fredlöshet kunde upphävas endast
för den händelse målsägaren inlade sin förbön och fyratio mark
i böter inbetaltes såsom konungens »ensak». Genom dessa lagar
betryggades otvivelaktigt på helt annat sätt än förut den
personliga rättssäkerheten, under det att samtidigt kronans ekonomiska
intressen blevo väl tillgodosedda.

Av övriga lagar, vilka kunna föras tillbaka på Birger Jarl
som upphovsman, skola här några särskilt omnämnas. I
östgötalagen meddelas, att Birger Jarl avskaffat järnbörden, d. v. s.
den »Gudsdom», som lät den anklagade för att bevisa sin oskuld
bära glödande järn. Då kyrkan redan länge ivrat mot dylika
rättsbruk, har Birger på denna punkt anslutit sig till den
gällande kyrkliga åskådningen. Östgötalagen omtalar även, att
Birger Jarl avlyst gävträlsinstitutionen, d. v. s. bruket att
på grund av armod giva sig själv till träl. Slutligen hava vi
Erikskrönikans bekanta skildring av Birger Jarls ryktbara
arvslagar:

»Tha gaff Birge Jerl the lagh,

ther sidhan haffua standit marghan dagh,
at syster matte erffua medh broder
tridiwngh bade epter fader ok moder

ok swa annan skyllan man,
tha skal hon ärffua swa fast som han.»

Den nämnda arvsprincipen — son och dotter sidoställas vid arv,
så att båda ärva samtidigt, den förre med två tredjedelar, den
senare med en tredjedel — återfinnes i sina huvuddrag i de

senare upptecknade landskapslagarna, varför vi icke hava någon
anledning att betvivla rimkrönikans uppgift. Kvinnans
rättsställning har genom Birger Jarls arvslag i det stora hela
väsentligen förbättrats, ehuru måhända, såsom av en nyare forskning
gjorts gällande, vissa för kvinnan gynnsamma
utvecklingstendenser på arvsrättens område blivit genom densamma avbrutna.
Intet tvivel råder om att de av Birger införda nya arvsreglerna
närmast äro hämtade från dansk rättsordning. Det har även

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free