Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Jarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGER JARL
förbindelse med Erik den Heliges, Knut Erikssons och Erik
Erikssons namn. Det är väl möjligt, att det kungliga »edsöret»
vid dessa lagbestämmelsers genomdrivande blivit använt. Med
Birger Jarl är det tydligen något nytt, som kommer till i
konungamaktens ingripande på lagstiftningens område. Vi tycka
oss kunna konstatera en målmedveten strävan att i vissa
riktningar förändra stora delar av den gällande rätten. I stort
sett voro väl de synpunkter, som följdes, nära till hands
liggande för en regent, som kommit under inflytande av tidens
högre andliga odling. Det gällde ju närmast att å ena sidan
mildra och humanisera de stränga folklagarna och å den andra att
på ett effektivare sätt upprätthålla freden och ordningen inom
landet. På grund av sakens egen natur blev det här också fråga
om en rikslagstiftning, avsedd att under det auktoritativa
trycket ovanifrån upptagas i samtliga landskapsrätter. Vad
formen för Birgers lagstiftande verksamhet beträffar, synes det
kungliga »edsöret» i rikt mått hava tagits i anspråk. Med viss
rätt har därför den huvudsakligaste och i varje fall den bäst
kända delen av Birgers lagstiftning blivit sammanfattad under
namnet »edsöreslagarna».
Vår kunskap om Birger Jarls lagstiftning grunda vi på ett
flertal sinsemellan tämligen olikartade källor. Främst märkas
naturligtvis de direkta eller indirekta upplysningar, vilka
landskapslagarna lämna. Härtill kommer Magnus Ladulås’
Alsnöstadga av år 1279, enär i densamma gives en kort uppräkning
av Birger Jarls edsöreslagar. Erikskrönikan behandlar tämligen
utförligt Birgers lagstiftningsarbete på vissa områden. Slutligen
omnämnes i de ovan citerade processhandlingarna rörande
striden mellan den danske konungen och ärkebiskopen Jakob
Erlandsön ett betydelsefullt yttrande i frågan av Birger Jarl själv.
En jämförelse mellan Alsnöstadgan och den i östgötalagen
ingående »Edsöresbalken» — vars bestämmelser sedermera till
väsentlig del upptogos i upplandslagen — ger vid handen, att vi
just i vissa delar av östgötalagens »Edsöresbalk» sannolikt hava
att se det huvudsakliga resultatet av Birgers edsöreslagstiftning.
För att använda Alsnöstadgans karakteristik återfinna vi här
Birgers lagar om hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tings-
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
