Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
Fulgörla mynnes han mik.
Thenne er ey bätre än hin.
I wardhin nw fölgia mik om sin.»
Härefter togos även hertigarnas män till fånga. Dådet var
fullbordat, och konungen triumferade:
»Tha slo konungin synom handom saman
ok loo fastelika ok giorde sik gaman,
rät som han ware en amblodhe,
then sik enkte got forstodhe.
Min drotzete signe Then Helge And!
Nw hauer iak Swerighe i mynne hand.»
Med hänsyn till annalernas uppgifter torde detta »Nyköpings
gästabud» hava hållits natten mellan den 10 och 11 december
1317.
Konung Birgers första åtgärd efter hertigarnas fängslande var
naturligtvis att söka sätta sig i besittning av deras slott och
borgar. Han riktade sig genast emot Stockholm, men blev här
tillbakaslagen och måste återvända till Nyköping. Vid årsskiftet
1317—1318 tycks han ha begivit sig till Stegeborg, anförtroende
Nyköpings försvar åt en livländsk riddare Kristian Skärbäck. Från
Stegeborg utfärdade Birger ett brev, vari han till ärkebiskopens
förmån upphävde förfoganden träffade av hans broder Valdemar.
Samtidigt pågingo underhandlingar med Danmark om väpnat
bistånd. Tämligen snart infann sig från Danmark sonen Magnus
i spetsen för en väl rustad ryttartrupp. I slutet av februari 1318
avslöts också i Helsingör ett fördrag mellan konung Birger och
den danske konungen. Villkoren voro högst uppseendeväckande.
Birger köpte sin svågers militära understöd genom pantsättande
av alla sina besittningar i Småland jämte Visingsö till Danmark
och genom utfästelse att inom nämnda område låta uppföra
en eller två fästningar att disponeras av den danske konungen.
Det var tydligt, att Birger kände sin ställning synnerligen svag,
då han var beredd till dylika vittgående medgivanden.
Nu hade motståndet i landet vaknat. Rimkrönikan omtalar,
att under det att hertiginnan Ingeborg med sin son Magnus
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
