Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
på den rätta sidan och fick sin kärkomna belöning, i det han
upphöjdes till hertig av (Södra) Halland. Följande år ingick han
äktenskap med hertiginnan Ingeborg. Sedan konung Kristoffer år
1329 återkommit till Danmark, försonade sig Porse med honom
och blev hertig även av Estland. Han avled emellertid redan
år 1330; hans gemål överlevde honom i flera decennier. Norra
Halland har väl därefter i sin helhet övergått i svenska
händer.
Den svenska regeringens uppträdande gent emot hertiginnan
Ingeborg och Knut Porse hade utvisat dess fasta beslut att med
Sveriges södra grannland uppehålla en fullkomlig grannsämja.
Dess politik under de följande åren uppbars till synes av samma
strävan, varvid fruktan för Knut Porses fortsatta stämplingar
tydligen spelade en framträdande roll. Emellertid torde den
fortgående statliga upplösningen inom Danmark ej hava undgått att
så småningom hos förmyndarregeringen väcka vissa tankar och
förhoppningar, vilkas realiserande dock kom att förbehållas den
unge konung Magnus själv.
En intressant fråga gäller de svenska regeringsherrarnas
ställning till deras kolleger i Norge. Vi hava ovan tagit kännedom
om ett dokument av år 1321, vari den svenska förmyndarstyrelsen
energiskt hävdade sin solidaritet med den norska regeringen gent
emot hertiginnan Ingeborgs övergrepp. Den följande tidens
händelser tyckas likaså betyga ett nära samgående mellan Norge
och Sverige. Även i Norge avvisade man med kraft hertiginnan
Ingeborgs och hennes gunstlings personliga regemente, och även
i Norge vägrade man att låta sig indragas i antidanska
stämplingar.
En viktig del av förmyndarregeringens utrikespolitik avsåg
förhållandet till Sveriges östra grannar. Vid den ryska gränsen
hade det under 1300-talets första decennier gång efter annan
förefallit oroligheter, och svenska och ryska krönikor omtala för
dessa år upprepade härjningståg från ömse sidor. År 1322 gjorde
ryssarna ett försök att erövra Sveriges fasta utpost i öster,
Viborgs slott, men måste med förlust draga sig tillbaka. Ej bättre
framgång hade svenskarna, då de samma år sökte sätta sig i
besittning av det ryska fästet Kexholm. Längtan efter en fredlig
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
