Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
säkerhet för konungens lån pantsatts rikets »mäktigaste hus och
stad, Kalmar, med alla de land och ingälder där under ligga»,
Skällviks borg (9: Stegeborg) med Östergötland, Fjärdhundraland,
Närke, Värmland, Dalarne, Gästrikland och Hälsingland, femhundra
mark silver i Kopparberget — »förutan det silver vi hava själva
kontant utgivit och penningar» — och dessutom över hela riket
smärre områden och egendomar, »så att mindre delen av våra
årliga ingälder behålla vi till vårt eget uppehälle». Vidare hade
konungen i och för sina tjänstemäns gottgörelse pålagt landet
stora och ofta återkommande bördor, såsom »markgäld, smörgäld,
kyrkotionde och klockgäld», och för övrigt för samma ändamål
använt alla inkomster från Skåne, sedan detta landskap kommit
i konungens händer. »Ty misstyckes oss och bedrövoms vi, att
tungan haver varit vår och Eder och för liten tacken av dem
ingälderna hava uppburit. Nu för den skull att somliga vilja
tränga oss till att tynga Eder, vår allmoge, mot vår vilja och
tillåtelse, bedjom vi Eder och tro väl, att I viljen oss och våra
styrka att dem motstå, skolen I ock veta för sant, att vi vilja
aldrig Eder tynga med några bördor utan att oss kommer hög
trang till antingen av utländska eller inländska.»
På sommaren 1333 uppträdde konung Magnus själv i Skåne.
Frälsebrev för kloster och hospital i Skåne, vilka han härvid
utfärdade, bära vittnesbörd om, att han betraktade sig såsom Skånes
verklige herre. Förmodligen har det ocksä varit vid detta tillfälle,
som han — enligt vad som från skånsk sida berättas år 1340 —
mottagit hyllning på landstinget i Lund.
De närmast följande åren efter Skånes förvärv upptogs konung
Magnus’ uppmärksamhet av en del speciella spörsmål. Han fann
nu tiden vara inne att träffa anstalter för sitt giftermål.
Egendomligt nog kom han att söka sin brud i ett långt avlägset
och från nordisk synpunkt tämligen okänt land. Efter att hava
utverkat lejdebrev av greve Ludvig av Flandern drog han i juni
1334 med ett stort följe på friarfärd till Namur, varest han ingick
trolovning med grevinnan Blanche (Blanka) av Namur, dotter
till den år 1331 avlidne greve Johan av Namur och Maria av
Artois. Konung Magnus återvände på hösten 1334 till Norden,
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
