Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS ERIKSSON
och hänvisade alla hithörande viktigare frågor till vederbörande
biskopars prövning. .
Färdig torde den nya landslagen ha förelegat något av
de närmast följande åren. Meningen har väl varit, att den
efter att ha blivit godtagen av alla landstingen skulle stadfästas
av konungen. Någon kunglig stadfästelse har dock troligen aldrig
blivit given, och decennier skulle förgå, innan landslagen trängde
igenom inom vissa landskap. Säkerligen på grund av det nyss
skildrade intermezzot vid landslagens utarbetande kom densamma
att sakna kyrkobalk. Såsom landslagens förnämsta källor äro att
betrakta de båda viktigaste landskapslagarna, upplaåndslagen och
östgötalagen, samt de ovan berörda, av Magnus Eriksson
utfärdade riksstadgarna.
Vid ungefär samma tidpunkt som landslagen utarbetades även
en allmän stadslag, närmast för huvudstadens behov. Denna
bygde dels på den gamla Bjärköarätten, dels på landslagen, dels
slutligen på i städerna gällande rättssedvänjor. Det tyska
inflytandet visade sig naturligtvis i denna lagkodifikation synnerligen starkt.
Ett egendomligt och för framtiden högst betydelsefullt inslag
i vårt lands inre utveckling under 1340-talet är till sist att
beakta. I Sveriges religiösa och även i dess politiska liv gjorde
under dessa år sitt inträde en personlighet av de mest
imponerande mått, vars inflytande inom
kort sträckte sig vida bland konung
och folk. Birgitta Birgersdotter,
född troligen år 1303 av föräldrarna
riksrådet och Upplandslagmannen
Birger Persson och hans hustru
Ingeborg Bengtsdotter, hade år 1316
ingått giftermål med Ulv
Gudmarsson och bosatt sig å den
egendom i Östergötland, vilken
sannolikt efter mannen fått namnet
Ulvåsa. Redan tidigt skall Birgitta
hava visat prov på fromhet och Gudi
hängivet sinnelag, och hon skall ULV GUDMARSSONS SIGILL.
hava företagit pilgrimsfärder till Orig. i Riksarkivet.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
