Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
S:t Olavs grav i Trondhjem och till S:t Jakob i Compostella.
Tankar på en klosterstiftelse ha tydligen snart börjat sysselsätta
henne, och efter Ulvs död år 1344 ha dessa tankar tagit allt
fastare gestalt och inriktats ej blott på grundandet av ett kloster
utan även på stiftandet av en ny orden. Visioner och
»uppenbarelser» gåvo henne visshet om hennes gudomliga kallelse, och
från Alvastra, där hon utvalt sin bostad i omedelbar närhet av
klostret, började hon utveckla hela sin väldiga energi för
genomförandet av sina planer. Med konungen tycks hon ha haft
förbindelse redan år 1336, då hon en tid skall hava varit
hovmästarinna hos den unga drottning Blanka, och vi känna från
det föregående, hurusom hon några år senare synes hava
ingripit i konungaparets äktenskapliga förhållanden. Närmare
relationer till konung Magnus äro dock säkert betygade först från
och med år 1346 och då i samband med planerna på den nya
ordensstiftelsen. För undersökningen av äktheten av Birgittas
uppenbarelser tillsattes en kommission med ärkebiskopen av
Uppsala i spetsen, vilken avgav ett för Birgitta fördelaktigt utlåtande.
Konung Magnus kunde härefter ej undandraga sig den maning
Birgitta å Frälsarens vägnar till honom riktade, nämligen att själv
ombesörja byggandet av det första klostret av den nya orden —
som plats härför hade Birgitta på grund av en uppenbarelse
utsett Vadstena. I sitt testamente av den 1 maj 1346 vidtogo
konung Magnus och drottning Blanka en del åtgärder för det
birgittinska företagets främjande. De förklarade, att deras lägerstad
skulle bliva i det kloster, som de och deras arvingar skulle bygga
i Vadstena, och testamenterade dit under förbehåll av själamässor
och ljus till sina gravar ett flertal gårdar, en större penningsumma
samt kyrkoskrud för den blivande klosterkyrkan. Även i sitt andra
testamente av den 15 juli 1347 ihågkommo Magnus och Blanka
Birgittas skapelse, i det att de till det nya klostret testamenterade
sex tusen mark penningar. Konung Magnus förmåddes dessutom
att enligt Birgittas önskan utfärda ett påbud om utgörande av
den s. k. »Vårfrupenningen», d. v. s. en särskild avgift till klostret
i Vadstena. Det synes också sannolikt, att uppförandet i Vadstena
av det planerade klostret omedelbart satts i gång, varvid måhända
tidigare på platsen befintliga byggnader kommit till användning.
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
