- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
275

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPLÖSNINGSTIDEN

infinna sig mellan Kalmar och Brömsebro för att ratificera
fördraget och eventuellt utbygga detsamma genom ytterligare
fredsbestämmelser. Till traktaten anknötos slutligen en del speciella
överenskommelser mellan parterna, formulerade i särskilda
fördragsurkunder. Fångarna å ömse sidor skulle lösgivas, de
mecklenlenburgska furstarna avstodo från gamla fordringar å konung
Valdemar, hertig Erik av Sachsen erhöll ansvarsfrihet för sig och
sitt folk beträffande handlingar under kriget, konung Valdemar
försäkrade, att om konuug Albrekt avlede utan manliga arvingar,
Sveriges rike skulle bevaras åt hertig Albrekts barn och rätta
arvingar, o. s. v.

Ålholmstraktaten syntes innebära en lysande seger för konung
Valdemars samvetslösa politik, vilken ännu en gång förrädiskt
uppoffrat bundsförvantens, konung Håkans, intressen. Att hertig
Albrekt kunnat medverka till en för Sveriges rike så ruinerande
uppgörelse, har uppfattats högst olika i den historiska litteraturen.
Såsom ovan redan antytts, synes emellertid riktigast att se hertig
Albrekts uppträdande vid detta tillfälle alldeles i linje med hans
föregående politiska strävanden. Hans egen och hans dynastis
makt och inflytande var för honom allt arbetes yttersta mål.
För detta måls vinnande hade han tidigare utan varje hänsyn
skiftat parti i den långa tvekampen mellan den danske och den
svenske konungen. Nu hade händelsernas utveckling hänvisat
honom till konung Valdemars stöd såsom det enda, som kunde
uppehålla hans släkts ställning i Norden. Varför skulle han då
icke gripa efter detta stöd? Härvid betydde det ju föga,
huruvida den ena eller den andra provinsen fråntogs det av sonen
Albrekt regerade Sverige och lades till Danmark. Tidernas
växling kunde häri lätt medföra en förändring, och framför allt :
hertig Albrekt, vilken efter sin äldste son Henriks giftermål med
Valdemars äldsta dotter Ingeborg med allt skäl kunde hoppas
på sitt hus’ uppstigande även på Danmarks kungatron, hade
ingen anledning att bry sin hjärna över den närmare fördelningen
av Nordens land och riken mellan hans avkomlingar!

Såsom Ålholmsfördragets och dess biakters såväl sigillering
som innehåll utvisar, var det icke meningen, att de träffade
överenskommelserna skulle bliva i sin helhet bekanta för offent-

275

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free