Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
senare, den 4 juni 1367, har också konung Albrekt kunnat i ett
öppet brev erkänna ett storartat bistånd av landets högre klasser.
Båda frälsestånden i hela riket hade för innevarande år — med
vissa smärre undantag — avstått hälften av sina inkomster »till
rikets försvar och fäderneslandets befrielse». Åt särskilda
deputerade gavs konungens uppdrag att i de olika stiften uppbära
den beslutna utomordentliga skatten. Samtidigt synes ha
utskrivits även en utomordentlig penningskatt, en s. k. markgäld, av
hela rikets skattskyldiga allmoge. De nya penningmedlen ha
otvivelaktigt satt konung Albrekt och hans fader i stånd att föra
kriget med större kraft än hittills. På sommaren 1367 befinnes
konung Albrekt hava trängt söderut och med en härstyrka
övergått till Öland, där slottet Borgholm belägrades.
Händelsernas tyngdpunkt gled nu emellertid över åt ett annat
håll. Såsom ovan omtalats, hade under senaste tid en hotande
friktion uppstått mellan konungarna Valdemar och Håkan
å ena sidan och hansestäderna å den andra. Hanseaterna
klagade över att deras köpmän i Danmark och Norge blevo
föremål för utpressningar och övergrepp av allehanda slag. Det
var icke att vänta, att den mäktiga Hansan, som just under dessa
år undergick en inre konsolidering, skulle länge godvilligt finna
sig i dylika missförhållanden. Initiativet till ett väpnat uppträdande
mot Danmark och Norge togs av de preussiska städerna, vilkas
speciella handelsintressen predisponerade dem till en stramare
hållning gent emot konung Valdemar. De preussiska städerna fingo
snart på sin sida städerna i västra Tyskland, varefter de vendiska
städerna ej längre kunde hålla sig utanför. På hösten 1367
sammanträdde sändebud från alla de viktigaste hansestäderna i
Köln. Den 19 november 1367 ingicks den berömda
Kölnkonfederationen, innebärande ett anfallsförbund mot Danmark och
Norge av samtliga hansestäder. En storartad krigsplan uppgjordes
för det förestående angreppet, och för täckande av
krigskostnaderna utskrevs en särskild skatt, s. k. Pfundgeld.
I Kölnkonfederationen förutsattes, att städerna skulle söka
furstliga bundsförvanter. På denna punkt yppade sig för visso
inga svårigheter. Redan på sommaren 1367 hade hertig Albrekt
jämte Henrik av Holstein trätt i beröring med den Tyske ordens-
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
