Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
ske stormannen och vissa hansestäder, såsom Danzig och Dorpat.
Att Bo Jonsson härvid gått till strid för sina intressen med energi
och hänsynslös kraft, låter sig ej betvivlas.
Den senare traditionen har haft åtskilligt att berätta om
hårdhet och upprörande lagövergrepp av den såsom regerande
härskare uppträdande Bo Jonsson. Samtidiga källvittnesbörd äro
också på denna punkt talande nog. Ryktbart är dråpet på den
sörmländske frälsemannen Karl Nilsson i
Stockholmsfranciskanernas klosterkyrka år 1381. Att Bo Jonsson på något sätt varit
häri inblandad, kan anses såsom tämligen säkert, ehuru det
närmare sammanhanget ej mera kan urskiljas. Det är också
obestridligt, att Bo Jonsson ingalunda sällan till egen fördel
missbrukat sin dömande myndighet. Ett typiskt fall gäller en viss
Johan Bruddason, vilken för tjuvnad dömts till döden: genom
att överlåta en gård till Bo Jonsson, »som målsägande var och
konungsrätten över honom hade», löste denne »sitt liv från galgen»!
Framför allt har Bo Jonsson vid sina mångfaldiga
egendomsförvärv visat den största fördomsfrihet i fråga om val av medel.
De rättegångar, som efter hans död väcktes rörande hans
efterlämnade egendom, bragte i dagen talrika våldsverk och
olagligheter, ofta av ganska komplicerad art.
Det sålunda om Bo Jonsson och hans gärning anförda ger
närmast bilden av en rikt begåvad, viljestark och hänsynslös
uppåtsträvare, vilken för sin egen makts och äras vinning utan
skonsamhet slagit under sig ett desorganiserat fosterlands yttersta
resurser. Den historiska rättvisan kräver emellertid för visso, att
vi icke stanna vid denna bild. Bo Jonssons krasst målmedvetna,
egocentriskt inriktade personlighet har säkerligen icke saknat sina
ideella inslag. Ett starkt kyrkligt intresse är sålunda
obestridligen hos honom för handen. Talrika brev upplysa om,
hurusom den ena kyrkliga institutionen efter den andra fick röna
prov på hans frikostiga omvårdnad. Särskilt kunna vi
konstatera, att han varmt nitälskat för det unga Vadstenaklostrets
utveckling. Till detta kloster skänkte han åtskilliga
jordegendomar och gav detsamma även för övrigt sitt mäktiga stöd. Då
böneskrifter uppsattes rörande Birgittas kanonisation, införde också
20—230936. Sveriges historia. I. ;
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
