Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
ning efter exekutorernas närmare bestämmelser. Ett särskilt
»testamente» i mera inskränkt mening uppräknade därjämte ett
flertal institutioner och personer, vilka skulle komma i åtnjutande
av större eller mindre donationer. Vårfruklostret i Vadstena
bekom jord och penningar, kantorian i Linköping samt ett
kanikdöme därstädes fingo utökning av sina inkomster, S. Sigfrids
prebende i Åbo erhöll en jordegendom, alla kloster, hospital
och helgeandshus i Sverige, Finland och på Gotland fingo
mottaga penningar för läsande av mässor, och slutligen lämnades
till prästerna och kyrkorna i alla de socknar, där Bo Jonsson
ägde jord, smärre penningsummor. Även hustrun, Margareta
Dume, blev ihågkommen: »Item gifuer iagh mine kerlige
hustru Gretha Dwma, än hon will thesse mina skipan staduga
hollde och inngeledes hinndra medh rådom heller gerningom
och allting efter mina executorum rådhe hållda, åhrlige
hundrede lödige marker inngielldh, så lenge hon lefuer och ennckia
blifuer effter min dödh. Kan thet och så hennda, att hon will
å andro giffte gå, tå skule mina executores henne gifua twsennde
lödiga marker å mina wegna så medh skälom, att huad hon är
heller enckia heller gift, skall honn sigh medh ingo arfwe beuara
efter migh eller mina barnn eller ther någre tilltalu hafwa.»
Slutligen testamenterades olika penningbelopp till ett flertal
namngivna personer, dock under villkor att vederbörande icke i något
avseende motsatte sig testamentets bestämmelser. Exekutorerna
erhöllo minnesgåvor: »Item gifuer iagk minom executoribus
till skiptes och till kerligh åminnelsse all min horn, mina flaskor
och mina tijnstandor, som iagh hafuer i Åbo och i Nyköpinng,
dock så at te betenckia mina kerliga hustru medh någen deel
theraf, efter ty them sielfuom synes.» Sedan alla testamentets
dispositioner blivit verkställda, hade exekutorerna att på bästa
sätt förfara med stärbhusets återstående egendom till testators
»siälagagn, sosom them tyckes gudeligit, skäligitt och erligitt
wara och the willia för Gudhi och dannemannom bekennde
wara». Testamentsgivarens fromma uppsåt betonades ytterligare
genom det betydelsefulla tillägget: »Item ty att iagh kann eij
mina siäl så yterlige besörie i thesso mino testamente, som iagk
skulle, ty gifuer iagh minom förnemdom executoribus fulla macht
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
