Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
förläningar iakttaga landslagens föreskrifter eller hennes löfte att
återställa rikets gamla gränser. Man kan tydligt skönja, att
Margareta skickligt förstått att begagna sig av de upproriska
svenska herrarnas nödläge; vad återstod för dem, som brutit med
konung Albrekt, som drevos fram av den svenska
folkstämningen i Folkungavänlig riktning och som sågo den dansk-norska
aktiviteten gentemot Sverige växa i styrka och omfattning!
Vad förehade konung Albrekt under dessa för honom och
hans konungadöme så olycksbådande tilldragelser? Säkerligen
måste man antaga, att han sedan länge varit tämligen väl
underkunnig om vad som var i görningen och därför sökt finna
medel att stärka sin position för den kommande kraftmätningen.
I detalj känna vi visserligen föga rörande hans åtgärder. Ovan
har påpekats, hurusom han på sommaren 1387 upptagit
förhandlingar med drottning Margareta. Samtidigt har han väl inriktat
sig på att splittra motståndarnas led genom att draga vissa
stormän över på sin sida. Alldeles utan framgång har säkerligen
denna hans strävan icke varit. Det är sålunda betecknande att
finna, att kyrkans män icke synas hava tagit del i de första
uppgörelserna med drottning Margareta. Ett par urkunder från år
1388 betyga också, att konung Albrekt vid denna tid ännu
befann sig i ett gott förhållande till ärkebiskopen och biskop Tord
av Strängnäs. Genom ett djärvt steg hade Albrekt dessutom
skaffat sig ett speciellt inflytande i de kyrkliga kretsarna.
Sedan biskop Nils av Skara år 1386 avlidit, lyckades Albrekt
genomdriva, att till hans efterträdare utsågs konungens släkting,
hertig Rudolf av Mecklenburg. Denne Rudolf, om vilken Skara
biskopskrönika har föga gott att förtälja, stod naturligtvis sin
kunglige frände obrottsligen bi. Slutresultatet av konung
Albrekts bemödanden har otvivelaktigt varit ett befästande av den
kungliga myndigheten åtminstone inom vissa delar av Sverige.
I denna riktning tyder upplysningen i en urkund från slutet av
år 1388, att en skatt på både »frälst och ofrälst» blivit pålagd
och höll på att utkrävas, liksom även Stockholms stads hållning
gent emot konung Albrekt på sommaren 1388, varom strax
nedan.
Konung Albrekt såg sig dock snart ställd inför nödvändig-
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
