Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
heten att vidtaga utomordentliga försvarsanstalter. Drottning
Margareta och hennes svenska anhängare grepo på våren 1388
djärvt till offensiven mot Mecklenburgarna i Sverige. I april
månad utsändes öppna manifest till Sveriges inbyggare, vari
omförmäldes den skedda hyllningen av Margareta jämte dennas
försäkran till Sveriges folk samt uppmanades till lydnad mot
drottningen och hennes representanter, bland vilka senare särskilt
omnämndes Erik Kettilsson (Puke), Birger Ulvsson (lejon) och
Sten Bengtsson (Sparre). I maj månad sammanträdde också ett
stormannamöte i Nyköping, från vilket utgick en bekräftelse å
den överenskommelse, som träffats å Dalaborg. Inför dessa
hotande tilldragelser beslöt Albrekt att söka hjälp i sitt stamland
och därifrån anskaffa övade trupper. I juli månad 1388
förordnade han sin son Erik och sin brorson Johan till regenter i
Sverige, för den händelse han skulle själv avlida eller bliva
tillfångatagen, och fick av Stockholms stad, vars privilegier i detta
sammanhang på nytt bekräftades, en försäkran om trohet mot de
sålunda utsedda riksföreståndarna. Därefter skyndade han över
till Mecklenburg. Ett försök att förmå hansestäderna till
medling i tvisten misslyckades visserligen. Bättre framgång hade
konungen dock på andra håll. Med markgreve Jost av
Brandenburg lyckades han få till stånd ett särskilt fördrag till
Mecklenburgs skyddande, och ett flertal tyska furstar och riddare ställde
sig på hans sida. En betydande härskara stod snart samlad
under konung Albrekts befäl. I början av år 1389 kunde
konungen med denna övergå till Sverige.
Under tiden hade det öppna inbördeskriget utbrutit mellan
drottning Margaretas och konung Albrekts anhängare. Så gott
som alla enskildheter härav undandraga sig vår kännedom: vi
äro i huvudsak hänvisade till rimkrönikans högst allmänt hållna
framställning, vilken naturligtvis i det stora hela måste upptagas
med mycken kritik, då den tillkommit en avsevärd tid efter de
skildrade händelserna:
»Sidan huar konungen hadet feste,
the suenska bygde ij eller iij ther neste.
Thet var stor jemmer j Suerige tha,
ää huart man ville ryda eller ga,
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
