Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HI.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING.
Det karakteristiska för den svenska författningsutvecklingen
under äldre medeltidens tidigare del är rikets alltjämt
fortgående konsolidering med undanskjutande och nedbrytande av
den landskapliga partikularismen. De verkande faktorerna hava
härvid framför allt varit den kristna kyrkans tillväxt i makt och
inflytande, de olika riksståndens uppkomst samt den centrala
konungamaktens vidgade uppgift och befogenheter.
Beträffande den kristna kyrkan i Sverige under äldre
medeltid skall senare i ett sammanhang talas. Här må endast
framhållas de hithörande moment, vilka för samhällsutvecklingen i det
hela blevo av grundläggande betydelse. Genom den kyrkliga
organisationens genomförande skapades en institution, vilken icke var
bunden inom landskapsgränserna utan omfattade rikets alla delar
såsom en enda enhet. Den andliga domsrätten, för vars
framträdande och erkännande i svensk rätt under 1200-talet ovan
har lämnats en kortfattad redogörelse, bidrog helt naturligt att
med starka band sammansluta kyrkans tjänare över hela riket.
Ännu mera var detta fallet med det andliga frälset, vars
uppkomst och utveckling vi likaledes känna från det föregående.
Slutligen och icke minst har i denna riktning verkat kyrkans
inre organisationsarbete, målmedvetet inriktat på det
andliga ståndets skarpa särskiljande från andra samhällsklasser. Det
prästerliga celibatet lösgjorde klerken ur de världsliga familje- och
släktförbindelsernas förpliktande band. Genom domkapitlens
upprättande skapades starka korporativa stiftsstyrelser, vilka vid
biskopens sida kunde framgångsrikt hävda de hierarkiska
intressena. I den kanoniska rätten erhöll kyrkan dessutom sitt eget
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
