Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
särskilda rättssystem, vars sorgfälligt genomtänkta satser grepo
in i så gott som alla livets förhållanden.
Riksståndens uppkomst betingas till väsentlig del redan av
nyssnämnda förhållanden. Det andliga ståndet blev ett riksstånd,
sammanhållet av gemensamma uppgifter och strävanden. Och
speciellt bärare av riks-karaktären blevo de förnämsta kategorierna
inom detsamma, biskopar och prelater. Såväl på grund av
sitt sociala anseende som sin ekonomiska ställning och sina
maktresurser tillhörde dessa samhällets spetsar, vilkas råd och
mening måste inhämtas i alla viktigare, hela landet berörande
frågor. Vid biskoparnas och prelaternas sida framträdde också
såsom riksrepresentanter de världsliga stormännen från de
olika landskapen, framför allt lagmännen, vilka under de inbördes
striderna alltmera kommo i beröring med varandra, fingo
gemensamma politiska och ekonomiska intressen, befryndade sig med
varandra genom giftermål och så småningom kände sig såsom
en särskild samhällsklass. Såsom ett tredje element i
riksaristokratien anslöto sig till sist konungens högre tjänstemän — om
vilka närmare nedan — enär med konungamaktens stigande
inflytande konungens främsta medhjälpare nådde fram till en
förnämligare och betydelsefullare position i samhället. Den nya
stormannaklassen i sin helhet fick snart — såsom sedermera
utförligare skall omförmälas — en privilegierad ställning, i det
densamma tillerkändes vidsträckta frälsefriheter.
Genom riksståndens framträdande bröts den landskapliga
isoleringen. Vid behov samlade konungen omkring sig stormän,
principes regni, nobiles, maiores et discreti regni o. s. v., från
olika delar av landet till s. k. parlamentum, »samtal», för att dryfta
regeringsärenden av mera vittgående innebörd. Grunden var
härigenom lagd till Sveriges första riksrepresentation i egentlig
mening, herredagen — själva detta namn möter dock först något
senare i källorna. Inom herredagen avsöndrade sig från och med
1200-talets slut en fastare kärna i rådet, vars tillkomst och äldsta
historia nedan skall behandlas.
Rikets utveckling i centraliserande riktning framdrevs
emellertid framför allt av konungamaktens tillväxt i auktoritet
och myndighet. Det torde väl icke kunna bestridas, att en starkt
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
