Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
verkande faktor vid denna tillväxt varit den kristna kyrkan,
vilken, då den för sin framkomst hänvisades till konungens
bistånd gent emot de svårhanterliga bondesamhällena, även kunde
insätta sitt nyvunna inflytande till konungamaktens stöd.
Förbindelsen mellan konungamakten och kyrkan tog sig också snart
rent yttre utslag. Närmast till kyrkans gagn började de kungliga
besluten att på 1100-talet avfattas skriftligen och förses med
konungens sigill. Under Knut Erikssons tid vann insteg i
konungens titel det sedermera ryktbara »Dei gratia» (»med
Guds nåd»). År 1210 omtalas Erik Knutssons högtidliga kröning
genom kyrkliga invigningsceremonier, och i landskapslagarna
förutsättes såsom självklart, att konungen genom en kröning
slutligt bekräftas i sin höga värdighet. Den helgd och det
anseende, som tillerkändes konungens person, sökte kyrkan även
direkt befrämja, i det den, såsom skedde vid kyrkomötet i Tälje
år 1279, tog den krönte konungen under sitt speciella beskydd
och hotade dem, som förbröto sig mot hans personliga integritet,
med de strängaste straff.
Rörande konungavalet innehålla landskapslagarna de första
bestämmelserna. Den äldre västgötalagen ger i sin »rättlösabalk»
det ryktbara stadgandet: »Sveær egho konong at taka ok sva
vrækæ. Han skal mæþ gislum ovan fara ok i Östrægötland.
Þa skal han sændi mæn hingæt til aldragöta þings. Þa skal
laghmaþær gislæ skiptæ, tua sunnan af landi ok tua norþæn
af lanþe. Siþan skal aþra fiuræ mæn af landi gæræ med þem.
Þer skulu til Iunæbækær motæ faræ. Östgöta gisla skulu þingat
fylgiæ ok vittni bæræ, at han ær sva inlændær sum lægh þerræ
sigiæ. Þa skal alþragötæ þing i gen hanum næmnæ, þa han
til þings kombær, þa skal han sic allum götom trolekæn sværiæ,
at han skal eigh ræt lægh a landi varu brytæ. Þa skal lagmaþær
han fyrst til konungs dömæ ok siþen aþrir, þer ær han biþar.
Konongær skal þa þrim mannum friþ giuæ, þem ær eig hava
niþingsværk giort.» En antydan om konungavalet finnes också i
östgötalagen, där det talas om: »Þa kunungær ær nytakin til
kunungx ok han riþær Eriks gatu ok takær in lændingh sina:
þæt æru fiuratighi markær af huariu hæræþe, þa ma han þrim
mannum friþ giua» Att även Värend och »Smålanden» så små-
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
