Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
De citerade lagparagraferna giva oss en åskådlig bild av det
svenska konungavalets förlopp. Ursprungligen har väl, såsom
den äldre västgötalagen antyder, initiativet i konungavalsfrågan
tillerkänts svearna: detta sammanhängde med sättet för det enade
svenska rikets tillkomst och berodde för övrigt utan tvivel på
konungadömets ännu outvecklade rätts- och maktställning, vilken
gjorde dess betydelse för de enskilda landskapens inre liv föga
påtaglig. Redan tidigt har dock säkerligen den framväxande
riksaristokratien av naturliga skäl vänt sitt speciella intresse till
konungavalet och reellt sett tagit detsamma i sina händer.
Sålunda banades vägen för en ny ordning, vilken framträder fullt
utvecklad i upplands- och södermannalagarna. Lagmän jämte
förtroendemän från de viktigaste landskapen samlades på Mora
ting söder om Uppsala och förrättade där genom gemensam
omröstning konungavalet. Vi känna från det föregående
källornas livliga skildring av ett dylikt valmöte, nämligen det av
år 1319, då Magnus Eriksson upphöjdes på tronen. Av senare
underrättelser framgår, att vid valtillfället den nyvalde konungen
upplyftes på en stor sten, Mora sten, och att till åminnelse av
valet en anteckning om den valdes namn och valdagen inhöggs
på en mindre sten, vilken lades vid eller på den stora stenen
— den stora stenen är nu försvunnen, men ett par av de mindre
stenarna finnas bevarade. Mellan den nyvalde konungen och hans
folk växlades eder och förbindelser av ännu helt vagt antydd
karaktär. Eriksgatans namn och äldsta innebörd äro icke
tillfredsställande förklarade. Vi kunna av de anförda lagställena
sluta oss till olika stadier i dess utveckling. Till en början har
Eriksgatan endast avsett utom svealänderna de båda götiska
huvudbygderna. Sedermera ha emellertid »Smålanden» och
»Tiohärad» vid Eriksgatan tillerkänts en med Väster- och
Östergötland sidoordnad ställning.
Konungens gamla uppgift såsom fridens högste vårdare
fick under denna tid en vidsträckt utbildning. Konungen
utfärdade sålunda påbud och stadgar, grundande sig på konungens
allmänna rätt att befalla och kräva lydnad, att styrka och hävda
lag och ordning. De områden, som särskilt blevo föremål för
hans verksamhet i detta avseende, voro sådana, vilka icke föllo
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
