Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
inom de enskilda landskapens synkrets, eller avsågo frågor,
vilka gällde konungens egen speciella förvaltning. Även på den
landskapliga rättens gebit gjorde konungen intrång, i det att han
tog initiativ till nya lagbestämmelsers genomförande och
medverkade vid landskapslagarnas rättsgiltiga kodifiering. Av speciell
betydelse blev samlingen i konungens hand av den högsta
dömande myndigheten. Till sitt ursprung anknöt sig denna,
vilken naturligtvis länge konkurrerade med den landskapliga
rättskipningen, till såväl konungens principiella uppgift att vaka över
rättskipningens upprätthållande som den särskilda »konungsfrid»,
varom tidigare talats.
Några närmare påpekanden med anledning av det nyss sagda
bliva här nödvändiga.
Konungens självständiga förordningsmakt — i senare svensk
statsrätt i allmänhet benämnd »konungens administrativa och
ekonomiska lagstiftning» — visar sig i källorna med full klarhet
först under Magnus Ladulås’ tid. Jag erinrar om det ovan citerade
uttrycket i Skeningestadgans ingress: »Aff skiæl dømum wir
thæt þyrftilikt ok rathilikt at fælla nokor þing i almænnilikt æller
i enlikt ærænde, the sum næfst thorwo wit æller rættilsi, æn tho
at þe se eigh før gømd æller i lagh satt, tha wilium wir at wart
raath ok wærræ goþræ mannæ, at hwat sum wir skipum thær
iuir ok latum scriuæ at lysis opt firi allum manum, thær til at
mæn mattin þæt gømæ wir skipum oc þat fly wir firi biuthum.»
Härmed förtjänar också att sammanställas Alsnöstadgans
förklaring: »Vir kyænnums þær vidþær, at aff þet walð Guð hawir
os i skippæt hører os þæt at huxæ oc stadwæ, ær Guz,
vari heðþer oc þerræ mannæ þærwir, sum rikit byggiæ.» De
nyssnämnda stadgorna innehålla också administrativa föreskrifter
rörande den kungliga förvaltningen, såsom om konungens och
herrarnas hirder, om rusttjänst och frälse. Andra förordningar
av administrativt-ekonomisk karaktär hava ju av Magnus Ladulås
utfärdats rörande städer och handel samt det nyuppblomstrande
bergsbruket; beträffande det senare gjorde sig även, såsom ovan
påpekats, en uppfattning om kungligt bergsregal gällande.
Hurusom denna inriktning av den kungliga regeringsverksamheten
fullföljdes av Magnus Ladulås’ efterträdare, känna vi från det föregående.
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
