Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
Konungens ingripande på den landskapliga lagstiftningens
område går säkerligen långt tillbaka i tiden. Såsom
upphovsmän till nya lagbestämmelser omtalas i landskapslagarna såväl
Erik den Helige som Knut Eriksson och Erik Eriksson. Men
konungadömets stora tid i förevarande hänseende kom med de
kraftfulla Folkungarna. Edsöreslagarna, särskilt kända från Birger
Jarls och Magnus Ladulås’ regering, Birger Jarls lagar om kvinnors
arvsrätt och om gävträlsinstitutionens avskaffande vittna högt
om de svenska Folkungaregenternas statsmannaduglighet. Från
Folkungarnas initiativ härleda sig säkerligen också redigeringen
och uppteckningen av flertalet av våra landskaps- och stadslagar.
I regeln indelade efter innehållets art i bðalkar, såsom kyrkobalk,
konungabalk, dråpabalk, giftobalk, ärvdabalk, bygdabalk m. fl.,
hava dessa utarbetats under 1200-talet och 1300-talets tidigare
decennier. Äldst är den äldre västgötalagen, vilken troligen
avfattats av lagman Eskil, Birger Jarls broder, redan på
1220-talet. Övriga till vår tid bevarade landskapslagar äro den yngre
västgötalagen, östgötalagen, upplandslagen, södermannalagen,
västmannalagen, dalalagen, hälsingelagen, smålandslagen (defekt) och
gotlandslagen. I källorna omtalade men numera försvunna äro
närkeslagen och värmlandslagen. Av de äldsta stadslagarna,
Bjärköarätten, är bevarad en stadslag för Stockholm,
omarbetad för Lödöse, samt fragment av en lag för Söderköping.
Visby stadslag, vilken ävenledes är bevarad, intager en särskild
ställning, då den är väsentligen baserad på tyska rättsgrundsatser.
Konungamaktens betydelse för landskapsrättens utveckling
framträder särskilt tydligt i några bestämda fall. Enligt en uppgift
från Magnus Erikssons dagar skall närkeslagen av konung Magnus
Ladulås hava fått kunglig bekräftelse. Under Birger Magnussons
förmyndarstyrelse utarbetades av en offentlig kommitté en ny
lag för de uppländska folklanden, vilken lag sedermera av
konungen stadfästes. Samma tillvägagångssätt blev av Magnus
Erikssons förmyndarregering tillämpat beträffande utredigeringen
av södermanlandsrätten.
Konungens dömande myndighet erkändes redan av
landskapslagarna. Tydligast uttrycka sig på denna punkt svealagarna,
vilka i konungen se den högste domaren, vilken sätter andra
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
